Hus nr 21 (1:82) Ägnestöva

Familjen som bodde i huset enl. husförhörslängden 1905-1918

Fiskaren Lars Johansson          f. 27/5 1847 Änkling 9/11 1892

d. Josefina                                   f. 1/8 1877

d. Johanna Karolina                  f. 25/9 1887

d. Beria Lovisa                            f. 16/6 1890

Övriga i denna familj som tidigare bott i huset

Lars som kallades ”Lars ve brygga” hade 1874 gift sig med änkan Britta Mattiasdotter (1846-1892) och de hade ytterligare en vuxen dotter Amanda (1882-1968) som flyttat till Marstrand.

Lars Johansson ”Lars ve brygga” i Marstrand och säljer fisk

Föräldrarna till Lars

Lars var son till Johan Andersson (1798-1885) från Låka i Valla socken och Anna Andreasdotter (1807-1872) från Tjörnekalv som gift sig och flyttat till Åstol 1833. Syskon till Lars var bl.a. Anders (1834—1862 då han kom bort med Bruden) gift med Helena Karlsdotter (1838-1892) och Inger (1840-1922) gift med Lars Davidsson (1829-1894).

Föräldrarna till Britta

Hon var dotter till Mattias Öhrberg Olsson (1812-1865) och Inger Sofia Berntsdotter (1816-1875) båda från Tjörnekalv.

Huset

Hur gammalt nuvarande hus är vet vi inte, men redan 1780 gifte sig de två Brattöborna Arvid Nilsson (1762-1798) och Anna Magnusdotter (1759-1792) och flyttade till Åstol där de byggde ett hus på denna tomten. Deras son Olof (1784-1815) tog över huset när han 1813 gifte sig med Malena Magnusdotter (1792-1865). Malena gifte 1826 om sig med Lars Jacobsson (1806-1898). Efter att Malena dött sålde Lars huset till Karl Larsson (1843-1871) och Britta Mattiasdotter (1846-1892) som alltså 1874 gifte om sig med Lars ”ve brygga” Johansson.

Levnadsbeskrivning kring tidigare husägare

Malena Magnusdotter (1792-1865)

Malena fick en tuff start i livet då hon föddes kring midsommar 1792 som oäkting framfödd i moderns ” änkostånd” där fadern ansågs vara Magnus Olsson på Brattön. Malenas mor Helena Nilsdotter hade varit gift med fiskare Olof Larsson från Västra Brattön. Olof blev antagen i kronans tjänst 1789 och avgick samma år till Karlskrona utan att sedan återkomma. Hon framförde två bevis vid Göteborgs domkapitel, den 9/11 1791, på att hennes man skulle ha dött i Finland.

Helena har en speciellt intressant bakgrund då hennes förfäder på moderns sida tillhörde knapadeln, alltså den lägre adeln. Någon gren av dessa kommer längre bakåt i tiden in på den högre adeln och det finns vissa släktforskare som då menat sig kunna följa denna adelssläkt ända tillbaks till Folkungarna och även Valdemar II ”Seir”  Danmarks kung 1202-1241.

1793 tar Helena ut flyttningsbetyg och vill flytta till Åstol.

Enkan Helena Nilsdoter från Haltorp är född på Klofverön i Lycke Socken, har flera år wistats här uti församlingen, är nu mera flytt till Löfstad i Thorsby Pastorat, med wittnesbörd om redelig och beskedelig wandel, förswarlig Christendoms kunskap, samt wederbörligit bruk af nåde medlen, och är så wida mig är kunnigt ledig från Ägtenskap. intygas Solberga Prästegård d. 18 maij 1793.

                                                                                                                                        Jan A:Rhodin

Anders Olsons i Lefstad Swägerska                                                                            Kyrkoherde.

gift med Olof Larsson på Brattön

Vil nu flytta til Ostol.

December 1806 gifter Helena Nilsdotter (1761-1831) sig med änkemannen Per Larsson ”Bratt” (1754-1825) och har då med sig Malena som är 14 år. Pär har två döttrar och två söner som är mellan 10 och 25 år. Han har dessutom tre drängar Nils Svensson 22 år och bröderna Nils 25 år och Olof Arvidsson 22 år

De två drängarna Nils och Olof Svensson var födda på Åstol. Deras föräldrar hette Arvid Nilsson (1750-1798) och Anna Magnusdotter (1758-1792) och hade flyttat från Brattön till Åstol 1781. Anna dör och Arvid gifter om 1793 sig med Ingegerd Nilsdotter. Annas bouppteckning 1792 uppger en stuga med förstuga, kammare och kök 13×14 aln och 1 sjöbod 15×11. Arvid dör 1798 och när deras styvmor Ingegerd Nilsdotter 1801 väljer att flytta till Lycke socken tog sönerna tjänst som drängar hos olika familjer och föräldrahemmet stod tomt under många år då det är troligt att det hyrdes ut till någon som bodde mer tillfälligt på Åstol. Drängen Olof Arvidsson bodde kvar hos Per några år och tycks ha fattat tycke för flickan som faderns nya hustru hade med sig, för 24 juli 1813 blev det giftermål mellan Olof Arvidsson och Malena Magnusdotter och de flyttade då in i Olofs föräldrahem. Oktober följande år fick de glädjen att få en son Andreas. Men den glädjen förbyttes i stor sorg lördagen 15 april 1815 då Olof tillsammans med Johannes Wikström råkade ut för en olycka inne vid Rersholmen och båda drunknade. Johannes lik flöt iland och han lär ligga rösad på Rersholmen.

Efter Olofs död 1815 flyttade Malena och sonen Andreas hem till sin mor och Per Larsson. Husf. 1821 står det ”Inhyses änkan Malena” med sonen Andreas och att hon är ”bräcklig och utfattig”. Men i mantalslängden står hon fram till 1820 som Olof Arvidssons änka i ett eget hus.

7 jan 1826 gifter Malena om sig med Lars Jakobsson och enl. Husf 1825-28 bor de först i Lars föräldrahem, men sedan flyttar de in i huset som Malena ärvt efter sin tidigare make Olof. 1826 får Lars och Malena en son som de kallar Olaus (1826-1862) och 1829 ytterligare en som de kallar Per (1829-1918 senare kallad ”gamlePer”). Första dottern Lotta föds 1831, men hon dör året efter men de får ytterligare en flicka 1834 som de kallar Charlotta (1834-1914 senare kallad ”skeppareLotta”). 1837 får de sonen Bernt (1837-1862).

När Malena och hennes mor flyttat till Åstol var det fortfarande ett gott sillfiske med bra förtjänster. Efter att sillperioden slutat kring 1810 följde år av fattigdom kombinerat med ett omåttligt supande och den bohuslänska skärgården blev riksbekant för sitt supande. Även Åstol drabbades av detta och det fanns ju en krog på ön dit gubbarna ofta fick komma och supa på kredit vilket gjorde det allt svårare att försörja familjen på de små inkomster som fisket numera gav. Alltfler började inse att det fick bli slut på supandet och från 1834 finns det ett bevarat dokument från Klädesholmens och Rönnängs församlingar där ”Undertecknade som insett de faror hvartill brännvinets missbruk gifvit anledning, samt önska förekomma de eländen, hvilka det i framtiden ådraga oss och våra barn, hafva der till anledelse såväl av Kongl. Majts nådiga uppmaning 3 Marti 1832, som af egen fri vilja och öfvertygelse ingått i öfverenskommelse att iakttaga följande stadganden:

§1. Förbinde vi oss att endast njuta brännvin, då kroppen är af arbete eller annan orsak uttröttad, och behöfver det lite till styrka eller någon gång vid måltider, och endast då högst måttligt och passande.

§2. Att aldrig locka tvinga eller öfvertala någon till brännvins förtärande.

§3. Att aldrig i våra hus hålla oloflig brännvinsförsäljning, aldrig anställa supgillen, minst nattetid, aldrig bidraga till fylleriets utöfvande….

§4. Att så vidt möjligt är, afhålla våra barn och minderåriga tjänare från allt bruk af brännvin, intill dess de sjelfva kunna döma om dess nytta eller skada, eller åtminstone till dess de begått den heliga Nattwarden, samt icke heller gifva brännvin åt andras barn.

Detta dokument är undetecknat av bl.a. Lars Jakobsson och Jonas Olsson på Åstol

Dessa nykterhetssträvanden har förmodligen bidrgit till att Axel Holmberg i sin historiebeskrivning 1843 beskriver åstolborna som de ordentligaste av Tjörns fiskare.

September 1855 dör två åstolbor i den fruktade koleran och under november månad slår den till rejält och det dör 14 personer på tre veckor vilket är ett hårt slag för den lilla ön. Inte minst för Malena då hennes son Andreas är bland de första som drabbas. Lars Jakobsson är vid denna tid ledamot i Sundhetsnämnden och enligt ett protokoll från Tjörns pastorat 3 februari 1856 om kostnaderna för senaste Cholerasjukdomen erhåller Lars ersättning för arbetslön för 15 st. likkistor a 32 riksdaler och hans hustru Malena erhåller också ersättning för sjukskötseln under denna tid. Även Anders Pettersson på Åstol får betalt för 3 likkistor och för begravning av 3 lik.

1862 drabbas Åstol återigen av en svår katastrof när fiskebåten Bruden förliser utanför norska kusten och 7 av de 8 ombord drunknar. Sorgen drabbar Lars och Malena särskilt hårt då 3 av dem är närstående. Äldste sonen Olaus, yngste sonen Bernt samt Malenas barnbarn Karl Andreasson. Karl var ogift, men Olaus efterlämnar 4 barn och Bernt ettårige Axel (1861-1950 ”Axel ve dammen”).

Läs om Brudens förlisning genom att klicka på länkarna

20 oktober 1865 dör Malena efter ett strävsamt och händelserikt liv. Kvar hos Lars bor nu sonen Bernts änka Beata (1835-1903 ”Beata ve dammen”) med sonen Axel. Januari 1866 flyttar Beata ut när hon gifter om sig med Petter Johansson (1839-1866) och flyttar med honom till Tjörnekalv och som tragiskt nog dör i september samma år i en ny koleraepedemi som drabbar Tjörnekalv och hela Rönnängs församling hårt. Märkligt nog klarar sig åstolborna helt från att smittas denna gång. Två månader senare föder hon deras son Petter (1866-1950 ”Petter ve dammen”) och flyttar då tillbaka till Åstol med sina två pojkar.

1868 är Lars ensam i huset och han flyttar då till sin dotter Johanna som är gift med ”Storeskepparen” Karl Julius Andersson och säljer huset till Karl Larsson (1843-1871) och Britta Mattiasdotter (1846-1892) från Tjörnekalv. Tyvärr fortsätter svåra drunkningsolyckor hända husets ägare eftersom Karl är son till Lars Hansson ”StorLars” som 1871 förliser med sin båt vid Danmark och drunknar tillsammans med 4 andra vara två är sönerna Karl och August. Karl och Britta hinner få 3 barn tillsammans Charlotta (1867-1958), Anna ”skepparAnna” (1869-1951) och Johan Karlsson ”Karlsson” (1871-1951). Änkan Britta gifter om sig 1874 med Lars Johansson ”Lars ve brygga”

Lars Jakobsson uppnår en för sin tid ovanligt hög ålder och dör 1898 92 år gammal. Han bodde kvar hos sin dotter Charlotta, men de allra sista åren bodde han hos barnbarnet Karl Österman. Lite märklig tanke att min farfar som i sin barndom bodde granne med Österman har sett Lars som var född när några av de allra första åstolborna fortfarande levde.

Lars Johansson (1847-1919)

Vilken båt Lars började fiska med 1862 när han konfirmerats är inte känt. Men det finns uppgifter på att Lars far Johan Andersson 1838 hade en båt tillsammans med Lars Jakobsson. Dessa var dock överåriga när Fiskeristatistiken tas fram 1886. Men då vet vi att Lars ägde 50% i bankfiskefartyget MTD 132. Han ägde också en öppen båt samt 1/16-del i Rallares landvad. På äldre dar ägnade han sig mest åt kustfiske och det finns en fin bild på honom när han ligger vid kaj i Marstrand och säljer fisk.

Barnen

Josefina (1877-1945) gifter sig 1905 med Karl Edvard Andersson (Pettersson) (1855-1935) och bosätter sig i hus nr 18

Amanda (1882-1968) flyttar till Marstrand november 1900 och 1908 gifter hon sig med Axel Teodor Ivarsson från Marstrand där de bosätter sig.

Johanna (1887-1951) flyttar till Marstrand 1920 där hon gifter sig med Edvard Andersson f. 1865 i Valla och bosätter sig i Marstrand.

Beria (1890-1958) flyttar till Marstrand 1910 och gifter sig med Karl Gustav Adolf Gabrielsson f.1888 i Marstrand där de också bosätter sig.

Efter att Lars dött 1919 och dottern Johanna flyttat 1920 står huset tomt. Det används tidvis till affär och december 1923 flyttar handlaren Frans Sigvard Mattsson f.1898 från Gullholmen in i huset. September 1924 gifter han sig med Olof Andersson dotter Karin Alida f. 1901 från hus nr 7 som flyttar dit och i december samma år föder tvillingarna Frank Olle och Clary Maria. Men sommaren 1926 flyttar hela familjen till Stenkyrka.

På 30-talet tar Johan Karlsson med sönerna Johan, Sven och Magnus över huset och använder det som sjöbod där de sitter och ägnar sina backor varför den kallades för ”Ägnestöva”.

Läs mer här om hur det kunde gå till i Ägnestöva

https://astol.blog/2020/09/28/hus-nr-6-1104-karlssons/