Familjen som bodde i huset enl. husförhörslängden 1905-1918

Fiskaren Johan Alfred Larsson (1861-1941) med hustrun Hilma Carolina Andersdotter (1869-1926) och barnen Arvid Ludvig  f.1891, Lars Magnus f.1895, Hulda Maria f.1897, Judit Kristins f.1897, Karl Albin f.1900, Johan Anders Hartvig f.1902, Syster Greta Evelina f.1905, Hilda Karolina f.1907 och Aina Lagra Karola f.1910

Föräldrarna till Johan och Hilma

Johan far Lars Hansson ”StorLars” (1818-1871) hade flyttat till Åstol 1839 från Hönö Röd. Han drunknade 1871 tillsammans med sönerna August och Carl samt två andra med sin båt Två Bröder.

Johans mor Kristina Maria Olausdotter (1821-1894) var dotter till Olaus Kristensson (1795-1834) vars far Kristen Larsson ”d.y”. flyttat till Åstol från Kågenäs. Marias mor Kristina Johansdotter (1786-1831) var född på Klädesholmen. Maria miste bägge sina föräldrar under en kort period 1831-34 och som föräldralös 13-åring tog hon tjänst som piga hos Johannes Gullbrandsson och det var där på krogen hon träffade Lars när han på vägen hem från Hakenäset tog in på Krogen.

Hilmas far hette Anders Johansson och Anders farmor Helena Wallberg var dotter till tunnbindaren Jonas Wallberg f.1754 i Visby. Hilmas farmor Britta Olsdotter var från Kårevik.

Hilmas mor hette Kristina Karlsdotter (1835-1904) dotter till Karl Johansson född på Brattön och Johanna Kristensdotter som var dotter till Kristen Larsson d.y.

Huset

Johan och Hilma gifte sig 26/12 1890 och de bosatte sig i Johans föräldrahem där modern Maria bodde kvar till sin död 26/5 1894. Maria hade gift sig med Lars 29/12 1839 och i Husförhörslängden 1839-47 står båda inskrivna hos Marias faster Johanna Kristensdotter med noteringen ”skola gifta sig”. Hon stod samma år uppskriven som boende hos Johannes Gullbrandsson men överstruken. 1839 stryks båda över igen och skrivs upp som en egen familj och har då ett eget hus. På skifteskartan från 1857 är detta sista huset åt öster. Det finns flera olika muntliga obevisade utsagor om detta hus. En säger att där stod ett hus innan och någon annan att virket till huset kommer från ett nerlagt salteri på Klädesholmen som Maria fått via släktingarna där. En möjlig teori är att virket till huset som Marias föräldrar Olaus och Kristina byggde när de gifte sig på Klädesholmen 1820 kunde komma från ett av de många nerlagda salterierna på Klädesholmen efter sillperiodens slut 10 år tidigare. I bouppteckningen efter Marias far Olaus Kristensson 1834 uppges ett boningshus och när Maria och Lars 5 år senare gifter sig så är det förmodligen detta hus de flyttar in i.

Levnadsbeskrivning/Yrke

Johan var 10 år, systern Hilda 12 och systern Karolina 14 år när de miste sin far Lars och bröderna August och Karl på havet 3 december 1871. Även 6 av deras kusiner i åldrarna 1-5 år blev faderlösa. Det blev ingen rolig jul och många tuffa år följde för änkorna och barnen.

Hilma konfirmerade sig 1874 och Johan 1876. Båda var en av sex födda på Åstol samma år.

Som alla andra fick Johan börja fiska efter att konfirmationen var klar. Vilka båtar han började med är okänt, kanske var han på storbackefiske med sin ingifte morbror Karl Julius Bengtsson ”KålleJulius” på hans bankfiskebåt MTD 138 Kristiania. Den 12 april 1882 var Johan i Marstrand och fick ut sitt sjömansbevis och 1883 var han med och köpte bankfiskebåten MTD 107 Oskar Dickson tillsammans med bl.a. Bengt Kristensson, Hans Rutgersson och Karl August Andersson. De fiskade bl.a. utanför Hirtshals och på Rubben. Fisken såldes på Klädesholmen och 1886 sålde de för 2520:- enl. fiskeristatistiken det året. Oskar Dickson såldes någon gång kring 1897-98.

1886 hade Johan också 1/16 del i en sillevad som tillhörde vadlaget Rallare ett av de tre landvadslagen som fanns på Åstol de sista decennierna av 1800-talet under den sista sillperioden. Det var ett vinterfiske efter sill där man genom att ro ut vaden runt ett sillstim kunde stänga in sillen i en vik enligt samma metoder som under 1700-talets stora sillfiske. Johan Karlsson berättade för mig att Rallare en gång stängde in ett stim i hamnen på Åstol. Rallare hade sin plats vid StorLarses brygga och sitt vadräcke och sin bod hade de på Noleparten ungefär där Arne Berntsson byggde sitt hus.

Johan blev också delägare i MD 40 Nordstjerna, en bankfiskebåt ”sväriggare” som Olaus Wikström köpt tillsammans med Bernhard Bengtsson ”NorskensBernhard”(det finns uppgifter på att den köptes 1893, men finns i Marstrands fiskepass först 1897). Den var på 48 fot och byggd i Subben på Orust. Efter några år sålde Bernhard sin ludd till August Kristensson, BernsKålle, HermansPetter, Hagberg och StorLarsJohan. Med den bedrev de storbackefiske tills den såldes 1905.

Nästa båt som Johan var delägare i var MD 81 Palmen som han hade 1905-1913 tillsammans med Johan Kristensson (skeppare), HermansPetter, Karlsson och SelmasLars. 1908 satte de in en motor på 10 hk. De fiskade med storebacker i norska rännan.

Nästa båt blev Strömstadsbygget MD 237 Juno som de hade från 1913 till 1926 då den såldes till Hönö. Delägare förutom StorLarsJohan var Johan Kristensson (skeppare), Karlsson samt Johans pojk Ludvig ”HilmasLudvig”, Med den fiskade de med storebacker och på vintern snörpvadsfiske samt vissa somrar även makrilldörje på Doggern. Efterhand som Ludvigs bröder blev vuxna fick de börja fiska med Juno, både Lars, Albin och Hartvig.

En bit in på 1900-talet återuppstod vadlaget Rallare fast nu var det snörpvad som gällde istället för landvad. Med snörpvaden kunde de fiska även ute på öppet vatten nu när båtarna hade fått motor. En viktig roll hade då ”kännaren” vilken  satt med en speciell lina i handen och letade upp sillstim som han då kunde känna när sillen stötte mot linan. När de träffade på ett stim så var det utstyrarens uppgift att ro ut vaden i en cirkel kring stimmet och sedan snörpa ihop den och stänga in sillen för att sedan håva in den i följebåten/vadbåten. För Rallare var Karlsson kännare och StorLarsJohan utstyrare. Som vadbåt hade de Miranda och de hade sin vadbock vid ”Nordre hört” på Noleparten.

Barnen

Äldste sonen Ludvig konfirmerades 1906 och i februari 1910 var han i Marstrand och fick sitt sjömansbevis och samma år mönstrade han också där. 1911 gjorde han militärtjänst i Kungl.Flottan som artillerimatros och 1914 var han inne och gjorde krigstjänstgöring på pansarskeppet HMS Thule. Ludvig var den förste som flyttade hemifrån då han 12/9 1918 gifte sig med Jakobin från Gullholmen. 1930 köpte han tillsammans med sin svåger Anders Larsson Marstrandsbygget Marbina MD 507. 1932 sålde han sin del till Anders bror och köpte MD 531 Johan också byggd i Marstrand. Båda dessa båtar var med på Englandsfisket.

• 

• 

Lars konfirmerades 1910 och tog ut sitt sjömansbevis 1915. Han gjorde sin militärtjänst vid Infanteriet 1916. Han var först fiskare men drev sedan en av oljebåtarna på Åstol. Gifte sig med Linnea 1927.

Min morfar Albin konfirmerades 1915 och fick ut sitt sjömansbevis 1917. 1914-15 var han och Gottfrid (bagarn) med en snickare från Marstrand och byggde huset för Albin Andersson (Malmberg). 1926-30 var han med Kastor och fiskade, men på grund av TBC i knät fick han sluta fisket och var då några år med Amerikalinjens båtar innan han gifte sig med Annie från Tjörnekalv och flyttade till Göteborg.

• 

• 

• 

1917 finns alla tre pojkarna tillsammans med sin far och 5 andra med i besättningen på Juno enligt liggaren i Marstrands Sjömanshus.

Av flickorna så blev två gifta med Åstolbor. Maria med Anders Larsson och Kristina med Lars Johansson, medan Greta, Hilda och Aina blev gifta med män från Bohus-Malmön dit de flyttade.

Hartvig som tog över föräldrahemmet blev först gift med Ingrid Olsson och när hon dog med Kitty från Norge.

Tidigare boende i huset

Johan Larssons föräldrar Lars Hansson (1818-1871) (kallades StorLars) och hustrun Maria (1821-1894) med barnen August (1841-1871), Karl (1843-1871), Karolina f.1856,  Hilda (1858-1950) och Johan (1861-1941) (han tog över huset). Lars var från Hönö och när han var bortåt 20-årsåldern var han på Hakenäset inne på Tjörn och beställde en båt. På hemvägen stannade han till på Åstol kanske för att få sig en bit mat på Gullbrandssons krog. Där jobbade en 17-årig flicka som hette Maria som han fattade tycke för. 1839 flyttade han till Åstol och fick bo hos Marias faster Johanna dit också Maria sedan flyttade. Den 29 december samma år gifte de sig och flyttade in i detta huset. Troligtvis var det Marias föräldrahem.

StorLars var fiskare och ägnade sig dessutom åt någon form av fiskhandel. 1870 var han skeppare på en båt som hette Islander ( den var på 14 läster ). Samma år står äldste sonen August som skeppare på en 4 1/2 läster stor båt med namnet Bröderna.

Bröderna var en s.k. sjöbåt. Den var i försäkringsbrevet (utfärdat 15/2 1870) värderad till 1.199 Rdr inkl. rigg och segel. Backorna var värderade till 444 Rdr.

Det berättas om Lars att han var både driftig och hjälpsam och hans engagemang för andra märks inte minst genom att han och sönerna ett flertal gånger blev omnämnda i olika tidningar.

I Göteborgs Posten 4 april 1871 kan man läsa följande:

”Från Marstrand skrifver korrepondenten: Af fiskaren August Larsson m.fl. hemma på Åstol infördes igår afton till vår hamn i Kristiansand hemmahörande slupen Brödrene, hvilken under ganska hård blåst anträffats i redlöst tillstånd i Kattegat. Sedan skepparen J. Davidsen, som förde slupen, under natten blifvit af bommen slagen öfver bord N.V. om Skagen och omkommit, utgjordes besättningen af en man samt en tolfårig gosse, hvilken var sjösjuk och ej kunde uträtta något. Det lilla fartyget, som är lastadt med bräder, hade 3 fots vatten i rummet, men tycktes för öfrigt vara oskadadt.”

Denna bärgning uppmärksammades och i Göteborgs Handelstidning står det senare att läsa:

”Bergarlön. Fiskaren Aug.Larsson m.fl. från Åstol, hvilka den 1 d:s till Marstrand införde den i sjönöd vid Skagen anträffade slupen ”Brödrene” blefvo i Måndags af Marstrands rådhusrätt tillerkända 225 rdr i bergarlön, hvarförutom slupens rederi ålades ersätta alla rättegångskostnader i målet.”

Några månader senare, i juli 1871 kan man läsa i Marstrands Posten

”Räddning ur sjönöd. I Marstrands Posten sistl. Tisdag berättas följande: Skepparen Lars Hansson jemte besättningen å i Åstol hemmahörande fiskefartyget ”Hilda” bergade d. 13 d:s fiskrarene Lars Larson och Jakob Andreasson, båda tillhörande besättningen å fiskefartyget ”Napoleon” från Grafvarna, hvilka samma dag på morgonen hade begifvit sig ut i en mindre båt för att fiska; men komna vester om Holmens fyr å norska kusten uppstod en så stark storm att den lilla farkosten fylldes med vatten hvadan de tvenne ofvannämnde fiskrarne kommo i vattnet och fingo se-dan i 8 timmars

tid hålla sig uppe å den sålunda i sjunkande tillstånd befintliga båten, till besättningen å Hilda med stor ansträngning och fara för egna lif, lyckades att gerga de i sjönönd stadde. Båten var då totalt sönderslagen af vågorna och all medhafd fiskredskap förlorad. Den ene af dessa tvenne olyckliga befanns nästan sanslös då han kom ombord å Hilda, men genom der erhållen vård, återkom han till medvetande. Lars Larsson och Jakob Andreasson blefvo d.18 d:s öfverförda till hemorten Grafvarna, af fiskefartyget ”Tvenne familjer” hemma å Näset. En skonare lärer passerat förbi de nödställde och förnummit deras olyckliga belägenhet, dock märkvärdigt no, utan att söka meddela dem någon hjälp. Flera utaf de å norska kusten sig uppehållande svenska fiskefartygens lära under nämnda storm ha blifvit tillfogade större eller mindre förluster i fiskredskap och båtar.”

4-7 augusti 1871 var StorLars och pojkarna med sina båtar och hjälpte till på den stora regattan i Göteborg. Så här skriver man i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.

”Lars Hansson och hans begge söner voro af regattans bestyrelse antagna att med sina fiskefartyg förankrade till sjös utanför Vinga, föra de flaggor som angåfvo målen kring hvilka seglarne hade att gå rund. De fullgjorde sitt ganska obehagliga värf ordentligt, och man hade den enes rådighet att tacka derför, att hela seglingen under ena dagen ej misslyckades, ty då hans ankartross genom skafning mot bergsbotten afslets, höll han sig hela dagen på stället under segel, utvisande för kappseglarne en förankrad boj med flagga, kring hvilken de vände. Alla dessa dugliga och erfarna sjömän omkommo under vintern i en förfärlig nordostlig snöstorm, på en fiskeresa till Skagern, der de ankrat söder om refvet. Deras ankartross sprang äfven då, och hade de låtit båten drifva upp mot jutska kusten hade de troligen blifvit räddade, med förlust af båten, men de sökte berga sin dyraraste egendom och satte segel för att hålla sjön och klara kusten. Om deras öde vet man derefter ej annat än att seglet, lösslitet från masten, flutit i land på Lässö och man slutar deraf, att racken, eller den jernring med hvilket seglet på masten upphissas, sprungit, derefter seglet lösslitits från litsorna och farkosten redlöst drifvit på det ref norr om Lässö, som benämnes Nordre Römse. De tre fiskrarne efterlemna alla enkor, hvardera med tre minderåriga barn, i torftiga omständigheter. Deras små kojor på den nakna klippa i Marstrandsfjorden, som benämnes Åstol äro belastade med skuld. Man bör således hoppas att deltagarne i kappseglingen och andra, som hafva ett varmt hjerta för behofvet, villigt skola offra sin riksdaler och möjligen någon fyrk deröfver, för att betrygga de fattiga familjerna vid eganderätten till deras kojor, som utan denna hjelp äfventyras.”

Man bestämde sig för att ge ut en skrift om regattan med titeln ”Berättelse angående regattan i Göteborg den 4-7 Augusti 1871” och att ”bestyrelsen beslutat att behållningen af denna skrift blivit skänkt till enkor och barn efter de tre fiskare (egare till och besättning å de bestyrelsen såsom seglingsmärken använda fartyg) som omkommo under storm i December 1871.”

Olyckan då StorLars och hans söner omkom har också återberättats i många tidningar

Den 3/12 1871 begav sig  StorLars med sönerna August ( 30 år, gift ) och Karl ( 28 år, gift ) iväg på en fiskeresa. Med på båten var också drängen Sven Gustafsson ( 26 år, ogift ) och Anders Isaksson ( 33 år, ogift ).

                                                                                                                                             -Ur Nya Marstrandsposten den 8/12 1871:

 ”Befarad olycka till sjöss. Från Åstol afseglade sistlidne Lördag ett storsjöfiskelag (det s.k. Store Lars ) för att som wanligt fiska i närheten af Skagen. Man har sedemera, oaktadt, gjorda efterspaningar, icke afhört detta fiskefartyg, hwadan man har anledning att befara det fartyget med besättning gått förlorat under den swåra snöstormen i Söndags.”

-Ur Nya Marstrandsposten den 19/12 1871:

” Under rubrik ” Befarad olycka till sjöss ” omnämnde wi i ett föregående nummer, att Lars Hansson eller ( hans wanliga benämning ) Store Lars på Åstol begifvit sig till sjöss Lördagen före den swåra snöstormen, utan att sedemera af hemmawarande anförwanter hafva afhörts. Utan att hittills hafva erhållit några underrättelser om mannen, måste således tyvärr med tämlig wisshet antagas, att båten med man och allt gått till botten. -Lars Hansson war på denna olycksresa föjd af sina twenne gifta söner samt en dräng, hwilka således alla tyckas hafva funnit sin död bland wågorna under det förfärliga wäder, hwarunder icke ens dessa tappra sjömäns sjöwana och duglighet förmådde att manövrera sin farkost uppå det för dem eljest så wälkända hafvet.- På Åstol befinner sig emellertid nu, tillfölje häraf trenne enkor med hwardera trenne barn, alla uti mindre goda omständigheter. Det war nemligen icke nog att männen, hustrurnas och barnens enda hopp och förtröstan för framtida bergning, frånrycktes dem, utan tillika den egendom som låg uti båt och fiskeredskap, hwilken ingalunda war obetydlig. Lars Hansson och hans fiskelag woro blan wår skärgårds raskaste och skickligaste fiskare och hade under sina många årliga fiskefärder utkämpat mången hård strid med det härjande elementet å hafwet, man har därför i det längsta hoppats, att man skulle få höra utaf honom, men förgäfwes. Det blir alltså en tom julhelg för de stackars enkor och barn, hwars enda stöd de nu bortgångna woro.”

Ur samma tidning den 8/10 1872:

” Liket efter under December månad 1871 omkomne fiskaren Lars Hansson från Åstol lärer nu wara funnet i närheten af Laesö. Man har igenkändt honom på kläderna samt genom ett å handen anbragt namn.”

Ur Göteborgs Handels och Sjöfartstidning måndagen 4/12 1871:

” Väderleken. Med ökad styrka har under de senaste dygnen vintern gifvit sitt inträde tillkänna, i det att kölden under nätterna vexlat mellan 8 och 10 grader och om dagarna visat 2 á 4 grader. Vid middagstiden i Lördags inträffade visserligen ett hastigt töväder, och temperaturen, som på morgonen visat 8 grader kallt, steg en grad öfver nollpunkten, men redan på aftonen vexlade wädret om och en bitande kall, nordostlig vind började att blåsa. I går på morgonen steg kölden ytterligare, och en snöstorm uppstod, som i häftighet torde haft få sina likar under de sednare tio åren, och hvilken äfven under hela gårdagen rasade med oförminskad styrka.”

Tack till Ann-Gret m.fl. som delat med sig av sina intressanta släktbilder.

1 Maj 2020 Per-Aste

För den som är intresserad och vill veta mer om vem som bodde på Åstol runt förra sekelskiftet så lägger jag här upp ett utdrag ur Församlingsboken som täcker åren 1895-1905, alltså boken före den som jag utgår ifrån när jag lägger upp berättelserna kring husen på Åstol 1905-1918. Lägger också med en kartskiss som jag gjorde för 30 år sedan över husen som fanns på Åstol 1895 och 1905 som kanske kan vara av intresse fast den inte är så snygg och det kan vara svårt att se mina anteckningar. Där finns hus som är borta sedan länge, men deras placeringar utgår från intervjuer jag gjort med bl.a. Frans och min farfar Per.

Husen på Åstol 1895-1905

(förstora genom att klicka under bilden)

Klicka för att komma åt husen-1905.pdf

Utdrag ur Rönnängs Församlingsbok 1895-1905

Klicka för att komma åt husf.-1895-1905.pdf

2a. Familjen som bodde i huset enl. husförhörslängden 1905–1909.

Skepparen Karl Bernhard Oskar (Karlsson) Österman f.1863 tillsammans med sin hustru Amanda Charlotta Larsdotter f.1877 och sönerna Konrad Emanuel f.1898, Axel Leonard f. 1901, Torvald Anker f. 1902, Gustav Oskar Alvar f. 1905 och senare Lars f. 1907. Även modern Charlotta Larsdotter bodde då hos dem. I Husförhörslängden står det noterat att Karl 27/5 1903 fått tillåtelse att byta namn till Österman.

Föräldrarna till Karl och Amanda.

 Karls far hette Karl Julius Andersson (1822-1888) kallades ”Storeskepparn” och var barnbarn till Kristen Larsson d.y. (1760-1806) som flyttade till Åstol 1784. Karls mor hette Charlotta Larsdotter (1834-) dotter till Lars Jakobsson (1806-1898) vars far Jakob Ingemarsson var född 1780 på Brattön och 1806 gift sig med Bärta Olsdotter född på Åstol 1791.

Amandas far hette Lars Davidsson (1829-1894) vars far David Nilsson (1784-1853) flyttat till Åstol 1812 då han gifte sig med Lena Olsdotter född 1794 på Åstol. Amandas mor hette Inger Johansdotter (1840-1922) och hennes far Johan Andersson var född i Låka i Valla 1798

Huset. (Se foto Hus 1. Det till höger om Bernhard Persson)

Karl och Amanda gifte sig 18/3 1898 men huset är förmodligen byggt en del år innan dess. Karl var son till ”Storeskepparn” Karl Julius  Andersson som hade sitt hus längst in i hamnen. Om man tittar i husförhörslängden för detta hus 1881-1894 så ser det ut som att Olof Isakssons son Karl Olsson f.1869 flyttar in i huset 1893 efter att han gift sig med Emma Eriksdotter f. 1874 från Öckerö. Enligt Husförhörslängden 1895-1905 flyttar Karl och Emma ut och in flyttar istället Karls bror Anders Olsson f.1872 med hustrun ”KalveBärta” Berta Olausdotter f.1878. Då har Karl Österman ett eget hus där han bor tillsammans med modern Charlotta och morfar Lars Jakobsson dit Amanda flyttar efter giftermålet 1898.

1 december 1909 flyttar hela familjen Österman till Marstrand och huset köps av Johan Oskar Bengtsson (Kjellberg)

Yrkeslivet.

Karl Karlsson fick sitt sjömansbevis 1883 och i mantalslängden 1890 och husförhör 1895 står han som fiskare. Från uttagna års-/ fiskepass i Marstrands tullkammare framgår att 1898 är han skeppare på jakten Charlotta, år 1900 på kuttern Fern och 1904 på galeasen Marstrand. Den senare en fraktbåt på 73,2 ton. Kuttern Fern hade han i februari 1900 köpt från England tillsammans med halvbröderna August Karlsson och Lars Augustsson. Den användes som fraktbåt på sommaren, på dörjefiske under hösten och låg upplagd på vintern enligt Johan Karlsson som själv varit med den. 1906 säljer Karl sin del till bl.a Oskar Kjellberg som kommit hem från Amerika och senare också köper hans hus. Galeasen Marstrand köpte Karl i mars 1902 tillsammans med Alexander Qvirist i Marstrand. De köpte den för 8.000:- från Romsdalen i Norge och den hette då Kveldulf vilket de ändrade till Marstrand. Den gamla namnbrädan sitter fortfarande kvar på sjöboden i Stora Viken som Oskar Kjellberg övertog vid husköpet

Speciellt tack till Pia Österman för familjefotot

---

2b. Familjen som bodde i huset enl. husförhörslängden 1909–1918.

Sjömannen (Fiskaren) Johan Oskar Bengtsson (Kjellberg) (1877-1960) med hustrun Fredrika Magdalena ”Magda” Kjellberg (1881-1960) och döttrarna Beria Charlotta f.1901, Judit Florentia f.1903 samt pojkarna Fritiof Edgar George f.1906, Valfrid Einar Fridolf f.1910 och Erik Gustaf Adolf f.1913.

Föräldrarna till Oskar och Magda

Oskar var son till Elias Bengtsson (1837-1920) vars farfars far Erik Eskilsson flyttat till Åstol på 1780-talet från Valla då han gift sig med Laurina Bengtsdotter (1767-1824) vars far Bengt Larsson var den andra familjen som kom till Åstol 1763. Oskars mor hette Maria Beata ”NorskaBeata” Olausdotter (1848-1923) dotter till ”Norsken” Olaus Larsson som drunknat med Bruden 1861. Olaus var son till Lars Jakobsson och Malena Magnusdotter som härstammade från Brattön.  Magda var från Tjörnekalv och dotter till Fritz Kjellberg (1853-1922) och hans hustru Charlotta Kristiansdotter (1855-1942). Fritz var från Göteborg men Charlotta från Tjörnekalv.

Huset

Huset byggdes av Karl Österman (Se Hus 2a) som 1909 flyttade med hela familjen till Marstrand och då sålde huset och sjöboden till Oskar Kjellberg. Oskar och Magda gifte sig 1901 i USA och där är även första barnet född. När Oskar återvände hem i mars 1906 bodde de först i gamla Missionshuset (Hus nr 36) ett par år tills Österman flyttat.

Levnadsbeskrivning/yrke

Vid 17 års ålder i April 1894 emigrerade Oskar till New York i Amerika. Hans äldre systrar Beria Charlotta f. 1870 och Hanna Oscaria hade emigrerat tidigare 1888 resp 1890 till Boston. Den första tiden i Amerika var han fiskare på Grand Banks tillsammans med några från Klädesholmen. Efter det mönstrade han på ett segelfartyg som lastade olja på fat. En gång träffade de på en orkan utanför Bermuda då master och rigg bröts sönder. Båten lyckade hålla sig flytande på lasten och det tog 13 dygn innan de bärgades. Då hade de suttit på kajutataket (den enda del som var över vattnet) och levt på vatten och skorpor som skepparen delade ut en ranson av varje dag. 1898-99 var han rorgängare på tekungen Liptons båt America som vunnit Americas Cup några år tidigare. Efter det tjänstgjorde han 7 år i Bostons Lotsverk.

• 

• 

1/7 1898 flyttar även Magda över till USA och bosätter sig i Boston. Februari 1901 blir det bröllop mellan Oskar och Magda. I husförhörslängden står en anteckning om henne ” Förenad i amerikanskt äktenskap 01 29/2 med Johan Oskar Bengtsson”. I Charleston föds dottern Beria Charlotta ”Beda” 21/9 1901 och de bor där ett par år. Men 17/6 1903 flyttar mor och dotter tillbaka till Sverige medan Oskar stannar. På hösten föder hon dottern Florentia och bor med dem hos sina föräldrar på Tjörnekalv tills Oskar flyttar hem till Sverige 22/3 1906 då de till en början bosätter sig i gamla Missionshuset på Åstol. 1908 är Oskar i Marstrand och tar ut sjömansbevis. Samma år får han också mönstra in på Marstrands Sjömanshus och göra sin värnplikt. I Husförhörslängden står antecknat att ”släktnamnet Kjellberg är fastställt av K.B. 28/4 1914”. 1906 köper Oskar ut Karl Östermans del i kuttern Fern. 1912 står Oskar som skeppare för kuttern Ocean Monarch och 1914 har han bytt till Allmagbygget Rane. 1916 är han skeppare på MD 292 Argo som han har till 1921. 1918 står Oskar som skeppare för MD 307 Wargen. Den var vadbåt för snörpvadslaget Wargarna som bestod av 15 man och bedrev sillfiske på vintrarna. När vadfisket ebbade ut på 20-talet var det dags att satsa på större båtar för att kunna vara med på Engladsfisket. 1922 köpte Oskar Liberty (MD 404 fiskekutter byggd i Risör, Norge) som han framgångsrikt bedrev snurrevadsfiske med vid engelska kusten. Vid sidan av fisket var Oskar mycket intresserad av att samhället skulle utvecklas och han engagerade sig mycket i Åstols municipalsamhälle. 1914 var han Hamnmästare och han var en av de starka männen bakom förändringen av den inre hamnen från enskilda bryggor till en gemensam kaj på utsidan. På 30-talet fick han representera Åstol på många sätt och var bl.a Fiskeritillsyningsman, ombud för Havsfiskeföreningen samt ombud för Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund. Genom åren blev det hela 27 olika uppdrag. För sitt stora samhällsengagemang fick han därför Patriotiska sällskapets medalj av Landshövdingen 1947. Det var också Oskar Kjellberg som tillsammans med Karl Silverfjäll hälsade Kung Gustav VI välkommen till Åstol på Eriksgatan 1955.

Ett speciellt tack till Sture Kjellberg för fotografier och den intressanta berättelsen om Oskars liv och äventyr.

---

Familjen som bodde i huset enl. husförhörslängden 1905–1918.

Fiskaren Bernhard Persson (1862–1948) ”PersBerhard” tillsammans med hustrun Augusta Gustavsdotter (1872–1911) och sönerna Per Gunnar f.1894, Ossian Bernhard Alexis f.1899, Knut Adolf f.1901, Evert Justus Valdemar f.1904 samt Olof Bernhard Algot f.1906

• 

• 

Föräldrarna till Bernhard och Augusta.                               

Bernhard var son till Per Larsson (1829–1918) ”GamlePer” vars farfar Jacob Ingemarsson (1780–1849) flyttat till Åstol från Brattön. ”GamlePer” var gift med Petronella Rasmusdotter (1830–1903) från Dyrön och hade sitt hus på ”tomta” (området mellan Affären och Bettys).                

Augusta var dotter till Gustav Gullbrandsson (1832–1918) vars far Johannes Gullbrandsson flyttat till Åstol på 1790-talet från Hällene i Klövedal. Gustav Gullbrandsson var gift med Anna Kristina Johansdotter vars farmor Helena Wallberg (1783–1829) flyttat till Åstol från Brattön. Hon var dotter till tunnbindaren Jonas Wallberg som var född i Visby 1754. Gustav Gullbrandssons hus låg söder om Ägnestöva, bakom gamla Skeppshandeln.

Huset 

Bernhard och Augusta gifte sig 26/12 1893 då de flyttade in i huset som Bernhard hade låtit bygga några år tidigare. Huset var då det östligaste huset på Åstol och stod som hus nummer 1 i husförhörslängden 1905. Det sägs att innan de gifte sig och flyttade in användes huset som en samlingsplats på kvällar o helger.

Huset längst  till vänster är nr 1, min farfar Per Perssons föräldrahem. Framför står Fursten uppdragen på sin vinterplats och till höger syns en av Wikströms båtar Nordstjernan eller Brillianten. Dessa sk. Sväriggare tänkte jag berätta mer om i ett  senare avsnitt.

Levnadshistoria/yrkesliv   

Enligt farfar Per så var Bernhard först på Ålesundsfiske med Brillianten som ägdes av Andreas Wikström. Efter det var han med Fursten som han köpte del i tillsammans med August Andersson (1868-1931). De fiskade med backer ute på ”skäringa” och utanför ”neset” i  ett område de kallade för ”Blåbunn”. Torsken sålde de i Norge, men långan hade de med hem och sålde på Klädesholmen. 1900 köpte Bernhard och August en 45 fots fiskebåt från Mollösund. Den var jaktriggad med en mast och mesan med gångjärn. Med den låg de och fiskade med koljebackor på våren och storebackor på sommaren och hummerfiske på hösten. På vintrarna började de frakta sill från Smögen till Göteborg och det var förmodligen därför de bestämde sig för att sätta in en motor i Thekla som båten hette. Detta var den första motorn som installerades i en båt från Åstol och det var en encylindrig Avance på 10 Hk. Detta var en helt ny och mycket märkvärdig företeelse på Åstol och det sägs att det i början satt folk på berget runt om i ”Stora Viga” (Thekla hade sin brygga där Stellan Bjelvenkrans har sin sjöbod) och nyfiket tittade på när August med gaslåga värmde upp cylindern och sedan vevade igång det stora svänghjulet och fick motorn att starta. De första två veckorna fick de ha folk från Marstrand med för att lära sig motorn. Först en som hette Unger och sedan Gustav Lövgren. Det sägs att vid ett tillfälle när båtarna skulle ut på fiske var det alldeles bleg och ingen vind. Då var det en lång rad med jullar som fick hänga på släp efter Thekla ut till Hamneskär. Tack vare motorn gick det nu fint att ta sig an uppdraget att frakta sill för Almqvistarna från Smögen till Göteborg. August och Bernhard hade ju mest legat på fiske ute på öppna havet och när de nu skulle ta sig genom de trånga inomskärsfarlederna tog de till en början hjälp av en Marstrandsbo som hette Johannes Bergqvist och hade varit med på Marstrandsbåtarna. 1907-1908 bytte de till en ny motor på 15 Hk. 1912 sålde de Thekla till Koppersvik, Skedesnes i Norge för 2500:- .  1909 började Bernhard och August med uppköp. De köpte i Skagen bl.a. rödspotta som de körde in i Hakefjorden och sålde. De började i Stenungsund och fortsatte in till Svanesund, Stillingsön och Ljungskile. Det sista även in till Uddevalla. De höll på med detta tills kriget börja.  1912 köpte de gamle Brill. Låg på uppköp om sommaren och på vinterna frakta de sill för Ulkarna, ett vadlag från Smögen. Per var med på detta först men några år före kriget börja han med vadfiske. 1916 köpte Bernhard och Mandus Niord som de hade till 1920. 1925 köpte Bernhard och de tre sönerna en båt från Marstrand som de kallade Edit och låg på snurrefiske i Skagerak. Nu hade det mer lönsamma englandsfisket börjat komma igång och för det var Edit för liten så de sålde den 1930.

Mer om familjen.

Farfar Per var äldst av barnen (1894-1990) och efter två år fick han en bror som de kallade Ossian som dock bara blev två år gammal. Året efter (1899) fick han ännu en bror som också fick namnet Ossian. Han fick inte heller så långt liv utan dog 1921. Inte heller den tredje brodern Knut som föddes 1901 blev vuxen utan dog redan 1909. De enda syskonen förutom Per som blev vuxna var Evert (1904-1987) och Olof (1906-1987). I februari 1911 drabbades familjen av en stor sorg när mor Augusta fick lunginflammation och dog endast 39 år gammal. De två yngsta pojkarna var då bara 5 och 7 år gamla. Det vara inte lätt för Bernhard att klara sig ensam med så små barn. Augusta hade flera syskon som var ogifta (Emma, Sabina och Oskar) och dessa hjälpte ofta till med att ta hand om barnen och där hos Gullbrandssons hade de som ett andra hem. Bernhard hade också periodvis barnflicka som hjälpte till i hemmet. Först en flicka från Ljungskile men efter henne kom ”BryngelsRikas” dotter Josefina Olsson (f.1890) och hjälpte till efter att hon kommit hem från en tid i Göteborg där hon lärde sig till sömmerska. Hon blev kvar flera år och det slutade med att hon 1920 gifte sig med äldsta sonen Per.

• 

• 

Mer om Per Persson

Per började skolan 1901 och han gick 4 år i småskolan och 4 år i storskolan. Hans första fröken hette Jenny Olsson och var ifrån Ljungskile. FINNS DET NÅGON SOM HAR SKOLFOTO FRÅN DENNA TID? 1909 gick han och läste och under det året var han och MattinsOskar med farfarn (GamlePer) med garn. Fisken sålde de i Marstrand. Sedan var Per med sin far på Brill och fraktade sill för Ulkarna från Smögen under vintern Några år före kriget började Per på sillefiske med vadlaget Vargarna. 2 januari 1914 tog han ut sjömansbevis i Marstrand och samma år mönstrade han i Marstrands sjömanshus och i sin militärtjänstgöring från hösten 1915 till 15 april 1917 låg han på bevakningsbåtarna utanför Göteborg. Hans befattning var däcksman och det sista halvåret var han i krigstjänstgöring enligt värnpliktskortet.

• 

• 

14 Juli 1920 gifte Per sig med Josefina Gustavsdotter (1890-1963) från hus 72. De fick bo hos Bernhard de första åren innan  de flyttade till eget hus oktober 1923 och både Knut (1920-2005) och Johnny (1922-2019) är födda i detta huset. När de sålde Edit 1930 gick Per med på snurrevadsfiske vid England. Först med Dahlia sedan med Liberty i 3 år tills Valfrid kom hem då gick han med Astrea.    

Stort tack till Helene som hade kvar fotot. Hennes mormor Helena Eliasson är nr 10 från vänster i första raden. Det skulle vara väldigt roligt om jag kunde få hjälp att identifiera fler. Namnen på konfirmanderna finns nedan.

Konfirmander från Rönnäng och Klädesholmen födda 1894-95

• 

• 

• 

• 

Kontakt: per-aste@telia.com

Okänt exakt när kortet är taget. Men utgår man från att de två småbarnen på bilden Oskar Karlsson och Otto Wikström båda födda 1895 är runt två år och de äldsta skolbarnen är 15 år så borde det vara någon gång kring 1897.

Fotot är högst troligt ett skolfoto med de barn som är födda 1882-1886, alltså 11-15 år gamla och finns sittande och stående på tre rader i förgrunden. I mitten av tredje raden står förmodligen småskollärarinnan Selma Maria Larsson född 1875 i Långelanda på Orust. Hon kom till Åstol 15 augusti 1896 och var kvar till April 1900.

På bilden finns 9 pojkar och 18 flickor och under åren 1882-1886 föddes på Åstol 9 pojkar och 16 flickor som fortfarande levde vid denna tid. De två extra flickorna kan möjligen vara inflyttade.

Fotot är taget framför ”AbramsBerns” hus som revs en bit in på 1900-talet. Huset som skymtar till höger där ”Norska Beata” står i dörren tillhör Elias Bengtsson. Även detta hus är rivet och här byggde Erik Kjellberg nytt hus 1941. Huset till vänster tillhörde Andreas Wikström och såldes till ”DyröKarl” och senare till Georg Nilsson som hade affär där. Huset i bakgrunden är ”OllepåHalas”.

Förutom skolbarnen så är det runt 50 andra Åstolbor som vill vara med på bilden vilket vi idag tycker är väldigt roligt. 1890 bodde det cirka 260 personer på Åstol så det är långt ifrån alla som är med. Det är många som har kopior på detta foto och säkert har ni då också hört era far- eller morföräldrar peka ut några personer på bilden. Det skulle vara väldigt intressant att försöka samla ihop denna information och försöka få med så många namn som möjligt. Själv har jag med hjälp av min farfar och andra lyckats identifiera 20-25 personer. Under fotot nedan med siffror ser du dessa jag fått reda på. Har också tagit med en lista på de barn som gick i dessa klasser och som troligtvis är med på bilden.

Nu hoppas jag att många vill hjälpa till att fylla på med fler namn. Det gör ni antingen genom att svara direkt i bloggen eller ta kontakt med mig på mail eller telefon. Jag skulle också sätta stort värde på om någon har ett bättre och tydligare original som jag kunde få fota av.

Per-Aste Persson / per-aste@telia.com

Barn på Åstol födda 1882-1886

Född	Namn	Fader		Moder
1882-04-23	Karl Johan Bernhard	Lars	Persson	Emilia Charlotta	Johansdr
1882-05-13	Amanda	Lars	Johansson	Britta Kristina	Mattiasdr
1882-05-28	Johan Alfred	August	Kristiansson	Johanna Karolina	Larsdr
1882-11-18	Johan Alfred	Johan Alfred	Hermansson	Hilda Kristina	Larsdr
1882-12-06	Anna Lovisa	Olof August	Andersson	Augusta	Abrahamsdr
1883-01-14	Karl Alfred	Mattias	Olsson	Karolina Bernhardina	Gustafsdr
1883-03-20	Emma Juliana	Elias	Bengtsson	Maria Beata	Olausdr
1883-03-25	Axelina Josefina	Johan	Abrahamsson	Inger Kristina	Andersdr
1883-04-04	Gerda Kristina	Axel	Andersson	Anna Beata	Bryngelsdr
1883-04-11	Hilmer Leonard	ej angivet	ej angivet	Charlotta Karolina	Bengtsdr
1883-06-13	Hilma Charlotta	Karl Johan	Hansson	Johanna Fredrika	Gullbrandsdr
1884-07-05	Oskaria Gustava Henrika	Karl Julius	Bengtsson	Kristina Elisabeth	Pettersdr
1884-07-08	Olga Alfrida	August	Persson	Johanna Karolina	Bengtsdr
1884-08-10	Magda Helena	August	Kristiansson	Karolina	Larsdr
1884-12-04	Emma Lovisa	Lars	Persson	Emilia Charlotta	Johansdr
1885-04-15	Hilma Karolina	Karl August	Andersson	Johanna Beata	Johansdr
1885-06-06	Anna Lovisa	Olaus	Pettersson	Hilda	Bryngelsdr
1885-06-21	Anna Beata	Mattias Alfred	Olsson	Karolina Bernhardina	Gustafsdr
1885-06-26	Lars	Paulinus	Hermansson	Hilda	Larsdr
1885-07-08	Anna Maria	Elias	Bengtsson	Beata Maria	Olausdr
1886-01-10	Axel	ej angivet	ej angivet	Charlotta	Wikström
1886-06-04	Berta Josefina Gustava	Edvard	Johansson	Albertina Maria	Persdr
1886-08-19	Johan Albert	Karl August	Abrahamsson	Adela Kristina	Johannesdr
1886-09-11	Olga Kristina	Anders Johan	Olausson	Karolina	Andersdr
1886-09-25	Karl Albert	Karl Johan	Hansson	Johanna Fredrika	Gustafsdr

I KFUM:s julhälsning 1904 finns en mycket intressant beskrivning om ett besök på ön Åstol som ger oss en uppfattning om hur här var då.

Så var det på Åstol när farfar var ung

Mitt intresse för släkt- och hembygdsforskning började när jag gick på gymnasiet tidigt 70-tal. Var då inneboende i Kungälv och Göteborg på veckorna och många kvällar satt jag på olika arkiv och letade uppgifter om Åstol. Fick också möjligheten att intervjua en del äldre personer som var födda på 1800-talet och kunde berätta om Åstol runt sekelskiftet. Idag har jag bortåt tre meter med pärmar och tidskriftssamlare med mer eller mindre intressant material som jag länge försökt få tid att gå igenom och försöka dokumentera på något sätt. Eftersom det idag blir allt färre personer kvar som med egna öron lyssnat till dessa gamla berättelser så tänkte jag nu i form av en blogg dela med mig av de delar som kan vara intressanta och förhoppningsvis få igång fler som vill hjälpa till att komplettera beskrivningen av Åstol kring förra sekelskiftet.

Per-Aste Persson per-aste@telia.com