Familjen som bodde i huset enl. husförhörslängden 1905-1918

Fiskaren	Bengt Bengtsson	(1859-1943)
Hustrun	Albertina Andersdotter	(1855-1941) (född i Valla)
dotter	Ellen	(1889-1977)
dotter	Agda Josefina	(1891-1908) (född i Valla)
son	Artur Vilhelm Birger	(1894-1970)
dotter	Anna Kristina	(1896-1967)
son	Karl Valdemar	(1899-1984)

Bengt & Albertina utanför huset

Albertina och barnen hos AbramsBern och farmor Anna Isaksdotter. Fr.v.  Anna, Karl, Albertina, Bernt Abrahamsson, Anna Isaksdotter, Anna Beijer, Ellen och Vilhelm.

Bengts föräldrar

Bengt var son till Bengt Rutgersson (1834-1858) och Anna Isaksdotter (1835-1928). Bengt noteras i födelseboken 18 maj 1859 som ”oäkta” eftersom pigan Anna då var ogift och utan man. Det står dock noterat att ”fadren angafs vara år 1858 drunknade fiskaren Bengt Rutgersson”. Han drunknade 7 oktober  samtidigt som  en bror och en brorson samt en 13-åring. Denna olyckan har jag tidigare frågat äldre åstolbor om, men ingen av dem har kant till omständigheterna kring olyckan.

1858-10-07	August	Bengtsson	Moder änkan Helena Olsdotter	13 år
1858-10-07	Lars	Hansson	Fader:  fiskare Hans Rutgersson	34 år
1858-10-07	Bengt	Rutgersson	ungkarlen, fiskaren, kroppen ej återfunnen	24 år
1858-10-07	Zacharias	Rutgersson	ynglingen, kroppen ej återfunnen	17 år

Bengt Rutgersson var från hus 29, son till Rutger Larsson (1798-1863) född på Tjörnekalv och Britta Hansdotter (1796-1863) som var dotter till Hans Torkelsson  (1753-1808) från Valla och Elin Bengtsdotter (1762-1827). Elins föräldrar var Bengt Larsson och Helena Larsdotter som var den andra familjen som bosatte sig på Åstol på 1760-talet.

Anna Isaksdotters föräldrar var Isak Olsson (1798-1847) från Gule Udden och Annika Andersdotter (1800-1866) född på Dyrön (deras hus var rivet 1905, men det låg norr om hus 55). Anna Isaksdotter gifter sig 1865 med Bernt Abrahamsson (1838-1926) ”AbramsBern” (hus 14) och får med honom ytterligare 6 barn varav 5 dör unga och den ende som blir vuxen är Olof Hjalmar Berntsson ”Beijer” (1878-1966).

Albertinas föräldrar

Albertinas föräldrar var torparen Anders Nilsson (1820-1902) och Johanna Andreasdotter (1818-1897) från Mällby i Valla socken. Hon hade en syster Karolina Andersdotter (1857-1932) och en bror Anders Johan Andersson (1867-1952) förutom 5 syskon som dog unga.

Huset

Bengt och Albertina gifte sig 29 sept 1888. I Vallas vigselbok står det att han var fiskare från Åstol och hon var torparedotter från Mällby samt att vigseln förrättats i Masthuggets församling i Göteborg. Först bosatte de sig på Åstol i Bengts föräldrahem. December 1891 flyttade de till Albertinas föräldrahem i Mällby där de bodde till Februari 1894 då de flyttade till Åstol. Då hade Bengt fått klart med att få bygga ett hus på Udden vilket han först nekats då man menade att området vid hamnen var fullbyggt. Tomten har dock aldrig friköpts utan huset står än idag på ofri grund.

En bit av Bengt på Uddens hus runt sekelskiftet. Vid bryggan ligger MD 41 Två Bröder. På N. Parten syns vadräcken som man hängde upp och torkade landvadarna på.

Bengt på Uddens hus. Gossen i förgrunden är Anders Johansson (f.-23) framför farfar StorLarsJohans brygga. Husen på N. Parten är Alexanders och Arturs.

Levnadsbeskrivning

Bengt fick sitt sjömansbevis 1880. Hans yrke var fiskare och enligt Johan Karlsson var Bengt med i landvadslaget Löpare. Enligt fiskeristatistiken 1886 hade inte del i någon fiskebåt, men var med andra och fiskade, bl.a. Thekla en period. Enligt ”Tjörns båtar” var Bengt med i laget som 1909 köpte MD 128 Alfhild. Han var också med i snörpvadslaget som gick under namnet ”Snurrekockarna” (enl. min farfar gick de under det namnet) med båten MD 272 Alba som följebåt. Johan Bergström var utstyrare och Hilmer Bengtsson” Bellman” var kännare. Laget delade senare upp sig i vadlagen Tigrarna och Laxarna.

Bengt hade också en egen mindre båt eftersom han seglade på missionsresor uppefter kusten i norra Bohuslän med baptistpredikanten Otto Länsberg som var ledare för Skärgårdsmissionen. Bengt berördes tidigt av de väckelser som drog fram över stora delar av södra Bohuslän kring sekelskiftet. På 1870-talet bildades flera missionsförsamlingar på Tjörn och under 1890-talet kom baptismen till kustbandet, bl.a. till Tjörnekalv dit predikanten Johan Nilsson flyttade 1899. 1908 bildades baptistförsamlingar både på Klädesholmen och i Skärhamn där Otto Länsberg var en av inspiratörerna. (Läs mer om Betel Skärhamn här http://www.tjsf.org/bera/baptist.pdf )

Evert Larsson berättade för mig att Johan Nilson ”LilleNils” som han kallades ofta seglade till Åstol och hade möten bl.a. i Bengt på Uddens hem. Det sägs också att Bengt hade en orgel som man bar med sig där man hade friluftsmöten. Bengt var också en god förkunnare och duktig på att sjunga. När Elimförsamlingen på Åstol bildades 1924 var det först som baptistförsamling, men året efter valde de att bli en fristående pingstförsamling där också Bengt blir medlem.

Elimförsamlingen några år efter bildandet. Bengt är mannen med skägg 4:e från höger och sonen Vilhelm står längst fram tv.

Barnen

Ellen (1889-1977) Gifter sig 27/2 1921 och flyttar till Valla Aug. 1922. Flyttar tillbaka till föräldrahemmet i Nov.1928 med sin man Olof Hilmer Olofsson (1888-1949) från Valla och döttrarna Ella f.1921, Gunvor f.1923, Lilly f.1925 och Dagny f.1927 och får sedan sonen Harry f.1929. Innan Vilhelm flyttar bor det 12 personer i huset och det blir sedan Ellen som tar över föräldrahemmet.

Agda Josefina (1891-1908) dog i lungsot maj 1908

Vilhelm (1894-1970). Konfirmerades 1909. Fick sitt sjömansbevis mars 1911 och mönstrade 1914. Han är på backefiske med MD 128 Alfhild ett par år innan han rycker in. 1915-16 gjorde han sin militärtjänst i Marinen under 360 dagar och därefter ytterligare 170 dagar med anledning av kriget. 1919 står han registrerad för fiskepass med MD 265 Tyko där bl.a Karl Eliasson var delägare. I husförhörslängden står han som fiskare men han var också ute och jobbade på fraktfartyg. Från 1928 tituleras han målare och det höll han sedan på med under många år. Flyttar till Annedal i Göteborg April 1923 men flyttar tillbaks hem September samma år. Vilhelm blir även han påverkad av väckelsen som bidrog till att Elimförsamlingen bildades och blev där en aktiv medlem som sjöng och spelade luta. Under några år i slutet av 20-talet var han tillsammans med Anders Johansson på båten ”Fridsbudet” med vilken de besökte hamnar utefter Bohuslän och sjöng och predikade. Flyttar till V. Frölunda Juni 1931 då han gifter sig med Ingrid Taranger (1908-1972) från Göteborg.

• 

• 

Karl  ”BengtesKarl” (1899-1984) konfirmerades 1914 och fick sitt sjömansbevis 1916. Mönstrar 1919. 1928 är han med och köper MD 496 Zelandi där Verner Johansson ”HyppleVerner” var skeppare. De bedriver snurrevadsfiske i Nordsjön. Gifter sig 1932 med Olga Ingeborg Andersdotter från hus 15. De blir kvar på Åstol och bygger ett hus på N Parten.

”BengtesKarl” på äldre dar

Bengts halvbror Hjalmar Bengtsson Beijer (1878-1966) flyttade till Göteborg 1903 och gifte sig 1908 med Anna Elisabet Johansson från Hasslösa i Skaraborg. De fick två pojkar Erik Beijer (1909-1993) och Anders Beijer (1910-2012). Anders blev alltså 102 år gammal.

På trappan till Bengt på Uddens. Längst bak sitter Albertina och Bengt och framför dem sitter Anna, Ellen och Vilhelm. Pojkarna framför flickorna kan vara Hjalmar Beijers pojkar Erik och Anders. Längst fram sitter Hjalmar Beijer och hans fru Anna, Klara Hallberg och hennes far ”Olle på Hala”

---

Vill rikta ett tack till er som hjälpt till att få fram fotografier.

Speciellt tack till Bengt Taranger för intressanta berättelser om familjen.

Familjen som bodde i huset enl. husförhörslängden 1905-1918

Fiskaren Olof August Andersson (1848-1935) och hustrun Augusta Abrahamsdotter (1850-1937) med barnen Johanna Carolina (1879-1906), Oskar Albin Olofsson (1888-1958) och Klara Elmina (1895-1933).

Olofs första gifte ingicks 25 mars 1873 med Anna Lovisa Olausdotter (1850-1874) och hon dog i barnsbörd 13 jan 1874 efter att hon fött dottern Alma Josefina 8 dec 1873 som dog innan hon fyllt en månad. Anna Lovisa var dotter till ”Norsken” Olaus Larsson som drunknade med Bruden 1862. Olof gifte sig med Augusta 24 juni 1875. Dessa fick fler barn utöver dem som bodde kvar 1905 ovan, de flesta av dem når aldrig vuxen ålder. Anna Lovisa (1876-1882), Johanna Karolina (1879-1906) Anna Lovisa (1882-1901), Dödfödd pojke (1885), Oscar Abraham (1886-1887), Olga Josefina (1890-1891), Olga Josefina (1892-1892) och Ingegerd Linnea (1898-1899). Från 1884 inhyser familjen också pigan Helena Bengtsdotter (1853-1895) med sin ”oäkta” dotter Gustava (1884-1973) som flyttade till Åstol från Tjörnekalv där hon bott hos sin bror Olof Bengtsson. Dessa var barn till Bengt Olsson och Helena Olsdotter på Åstol.

Olof & Augusta med barnen Oskar (1888-1958), Lovisa (1882-1901), Johanna (1879-1906) och Klara (1895-1933)

Föräldrarna till Olof

Olof var son till Anders Olausson (1825-1906) och Anna Olsdotter (1825-1909) som bodde i hus nr 9 August Anderssons. Olofs syskon var Inger Kristina (1850-1898), Karl (1852-1855), Olaus (1855-1932), Johanna Karolina (1857-1888), Betty (1860-1880), Anna Josefina (1864-1869), August (1868-1934)

Föräldrarna till Augusta

Augusta var dotter till Abraham Jakobsson (1814-1881) och Anna Kristina Larsdotter (1816-1895) som bodde i hus nr 45. Augustas syskon var Bernt ”AbramsBern” (1838-1926), Lars (1841-1846), Johan ”AbramsJohan” (1844-1931), Charlotta (1847-1849), Charlotta (1854-1934), Karl ”AbramsKålle” (1857-1944)

Huset

När Olof och Anna Lovisa gifter sig 1873 flyttar de till hus nr 36 i Husf. 1871-1880. Osäkert om Olof byggde detta hus eftersom det står som ett öde hus innan de flyttar in 1873. I Husf 1861-1870 är hus 36 bebott av ungkarlen Johannes Davidsson från början, men 1862 flyttas han över till hus 35 där brodern Lars Davidsson och hustrun Inger bor men de flyttar ut 1863.

Norr om huset, på ”Hala” d.v.s. sluttningen ner mot vattnet brukade man dra upp båtar under vinterhalvåret. Före sekelskiftet stod de stora sväriggarna Brillianten och Nordstjernan uppdragna här och senare stod det ett flertal mindre båtar som framgår av bilden nedan.  På den öppna platsen öster om dasset var det lite av en samlingsplats och pappa berättade att det ibland hände att någon av pojkarna som samlats där la på haspen utifrån när någon i huset behövde besöka dasset.

Olle på Halas hus

Folksamling utanför dasset

Folk och båtar på Hala

Levnadsbeskrivning

Olof konfirmeras 1863. Hans tidigaste yrkesliv vet jag inget om, men enligt Fiskeristatistiken 1886 ägde han ¼ del i bankskutan MTD 154 Färdig  tillsammans med sina bröder August och Olof Andersson ”AnchesOlle” som troligtvis var skeppare och Paulinus Hermansson. Färdig var på 14 ton och hade 8 mans besättning. De fiskade med storebacker vid bl.a. Jutska revet och uppe på Storeggen. Han ägde också 1/16 del i en sillevad och var alltså med i ett av de tre landvadslagen på Åstol och fiskade sill vintertid. Färdig såldes någon gång kring 1890. Vid sekelskiftet är han noterad som skeppare på MD 39 Neptun tillsammans med Johan Andersson ”Johan i Myra” och Axel Berntsson ”BernsAxel”. 1902 var Olof med och köpte sväriggaren Svea MD 43 från Tjörnekalv tillsammans med ”LillAnders” ”OllesMattin” och HansesMattin”. 1910-15 finns Olof med som en av skepparna på MD 77 Klara tillsammans med Axel Berntsson och O. Bengtsson.

Barnen

Olof Andersson hade inget lätt liv. På mindre än ett år efter första giftet dog både hustrun och barnet hon födde. Efter omgiftet med Augusta fick han ytterligare 10 barn och 7 av dem upplevde aldrig sin 10-årsdag.

Klara f. 1895 blev inte heller så gammal utan hon dog 1933 endast 38 år gammal. Hon var söndagsskollärare och en av stöttepelarna i Elimförsamlingen.

Syskonen Oskar & Klara Hallberg

Oskar f.1888 började skolan 1895 och konfirmerades 1903. Han fick sitt sjömansbevis 1907 och mönstrade 1909

Han var med i snörpvadslaget Björnarna där han var kännare.

Snörpvadslaget Björnarna. (Kan det vara deras vadbåt Alfhild som ligger vid kajen bakom dem?)

Stående fr.v. Albin Karlsson ”Bos”, Oskar Mattsson, Ernst Kristensson Rönnäng, Alfred Gustavsson, Amandus Mattsson, Oskar Hallberg (kännare), Albin Andersson ”Malmberg”, Ivar Karlsson Rönnäng, Oskar Gullbrandsson, Johan Karlsson ”StavasJohan”. Sittande fr.v. Karl-Oskar Larsson, Karl-August Paulsson, Karl Mattsson, ”MattinsKarl” (utstyrare), Oskar Karlsson ”KosOskar”, okänd pojke. Flera i detta vadlaget tog sig nya efternamn och bytte ut sina son-namn mot namn som Hallberg, Malmberg och Strandberg.

1926 står Oskar som skeppare för MD 449 Tana

29 oktober 1916 gifter han sig med Hulda Maria Bernhardina Paulsson (1894-1966) från hus nr 27. Hon var dotter till Paulinus Hermansson (1854-1917) och Hilda Kristina Larsdotter (1858-1950) ”StorLarsHilda”. Hon hade flyttat till Göteborg 1910 men flyttade hem igen 1915. De bosatte sig i hus nr 91 ”på Myra” och får barnen Kurt f. 1917, Marianne f. 1921 och Hilda f. 1924. Men efter att Olof dött 1935 flyttade Augusta till sonen Oskar sitt sista levnadsår och från 1936 till 1940 bodde Sven och Elsa Svenningsson med sin familj i huset. Huset revs 1945 när Marianne gifter sig med Bo Strandberg och uppför ett nytt hus på tomten.

Oskar & Maria

Oskar, Maria, Kurt, Artur (Marias bror), sittande ”StorLarsHilda” med något av barnbarnen?

---

Ett speciellt tack till Magne Hallberg för de fina bilderna från deras familjealbum

Familjen som bodde i huset enl. husförhörslängden 1905-1918

Fiskaren/Skepparen Olaus (Andersson) Wikström (1864-1921) med hustrun Kristina Mathilda Rutgersdotter (1864-1944) med barnen Ludvig Mortimer (1891-1984), Isak Fabian (1893-1967), Otto Rikard Alexius (1895-1982), Charles Rutger (1900-1963), Ingrid Märta Ottilia (1901-1976), Olof Ragnvald Andreas (1906-1909), Erika Matilda (1908-1909) samt fadern Andreas (Olausson) Wikström (1836-1913) (inflyttad från hus 13 1908).

Olaus och Mathilda med äldsta barnen Ludvig, Isak och Otto.

Föräldrarna till Olaus

Olaus var enda barnet till Andreas Wikström (1836-1913) och Inger Olsdotter (1827-1894) i hus nr.13. Men Inger var tidigare gift med ”Norsken” Olaus Larsson som kom bort med Bruden 1862 och Olaus hade därmed flera halvsyskon, bl.a. Beata Olausdotter (1848-1923) gift med Elias Bengtsson och Anna Lovisa Olausdotter (1856-1874) gift med ”Olle på Hala”. Olaus farföräldrar var Olaus Wikström (1805-1895) och Maria Sofia Berntsdotter (1807-1871) född på Kärrsön. Denne äldre Olaus var enda barnet till Johannes Wikström f. 1781 som drunknade inne vid Krokholmen 1815. Johannes far Jakob Bryngelsson (1754-1810) från Krommeröd i Valla titulerades Kofferikapten och tog sig namnet Wikström. 1788 gifte han sig med Anna Simonsdotter (1761-1823) som föddes samma år som hennes föräldrar Simon Andersson (1722-1805) och Anna Andersdotter (1717-1801) flyttade till Åstol och blev de första som bosatte sig där.

Föräldrarna till Mathilda

Matilda var dotter till Rutger Kristiansson (1827-1893) och Anna Fredrika Pettersdotter (1841-1919) från Hättan. Anna Fredrikas farfar Elias Berg var den som skänkte votivskeppet till Rönnängs kyrka. Rutgers föräldrar var från Kärrsön och hette Kristian Nilsson (1793-1851) och Krisitna Rutgersdotter (1802-1881)

Huset

Nuvarande hus är byggt av Olaus några år efter att han gift sig med Matilda 12 oktober 1888. Men det är byggt på en tomt som hans släkt bott på i många generationer. Enl. Husförhörslängderna ser det ut som att Olaus och Matilda bodde kvar i hans föräldrahem (hus 13) och lät sin farfar Olaus med dottern Beata bo kvar i det gamla huset några år innan han rev det och byggde nytt.  Möjligen tills Olaus dör 10 jan 1895 då Beata med sonen Axel flyttar till ”Fattighuset” (hus nr 61). Det gamla huset som revs var förmodligen byggt av Jakob Bryngelsson Wikström när han gifte sig med Anna Simonsdotter 1778. Jakob och Annas son Johannes Wikström f.1781 drunknar 1815 och i bouppteckningen efter honom står det att han ägde ett hus som var 10 alnar i fyrkant innehållande 2 rum och kök i undervåningen och likaledes i den övre, värderad till 200 Rd. Han hade också 3 sjöbodar varav den ena var 15×9 alnar, den andra 12,5×8,5 alnar och den tredje 9,5×6 alnar tillsammans värda 45 Rd. I huset fanns det 4 kakelugnar.

Klicka på länken nedan så ser du första sidan i Johannes bouppteckning 1815

Väster om Wikströms hus stod bönder från Tjörn och sålde sina produkter

Levnadseskrivning

Wikström är det äldsta släktnamnet på Åstol. Det härstammar från slutet av 1700-talet när en 24-årig yngling från Stansvik (han var född i Valla) som hette Jakob Bryngelsson (1754-1810) flyttade ut till Åstol 1778. Han var född 1754 och var broder till Johannes Gullbrandssons hustru Maret (1762-1830) samt Anders Gunnarssons hustru Annika (1763-1805). Jacob gifte sig 1778 med Simon Anderssons dotter Anna. och enligt mantalslängden för 1779 bor de i föräldrahemmet, där han står nämnd som mågen Jacob. Den 22 juli 1779 får Anna och Jacob en son, Bernt som är en av de första Åstolborna omnämnda i Stenkyrkas tidigaste födelsebok från 1779. Faddrar vid dopet söndagen den 25 juli var Christen Larsson och Nils Simonsson från Åstol , en av Jacobs bröder från Stansvik samt Ingebor Persdotter från Stora Dyrön. 1781 har familjen skaffat sig ett eget hus och i november samma år föds son nummer två Johannes. 1784-86 får de tre flickor av vilka ingen överlever 1-årsdagen.

Från och med 1790 tituleras Jacob Bryngelsson som ” Borgaren i Göteborg ” och från 1791 börjar han använda sig av namnet Wikström. En annan titel som används om honom är Kofferdikapten som innebar att han var kapten på ett fartyg i handelsflottan, det yrke som släkten kom att livnära sig på ända in i vår tid.

Sonen Bernt som flyttar till Marstrand i början av 1800-talet bär också titeln kofferdikapten. Han blir gift med Anna Christina Larsdotter och enligt Marstrands födelsebok får de två söner och en dotter 1809, 1812 och 1819.

Även Johannes Wikström står nämnd som kofferdikapten eller ibland kofferdistyrman. Det blir han som tar över föräldrahemmet när Jacob dör 1810. Johannes gifter sig med Petronella Andersdotter från Dyrön och 1805 föder hon deras enda barn, en son som de kallar Olaus. Petronella var barnbarn till Jon Jonsson Green (1713-1752) som var en av de två som friköpte Dyrön 1743.

Endast 10 år gammal blir Olaus Wikström faderlös. Den 15 april 1815 är Johannes ute på sjön tillsammans med Olof Arvidsson och genom en olycka drunknar de båda två. Johannes blev funnen och lär ligga rösad inne på Krokholmen.

Från Johannes bouppteckning 1815 kan man förstå att de hade det bra ställt i jämförelse med många andra vid den tiden. Hans huvudsakliga sysselsättning var förmodligen fraktfart och handel, men det fanns också 2 lotter storebacker, 8 hundre koljebacker och 3 skäddegarn. Med tanke på att han hade tre sjöbodar och också 20 gamla trätunnor så kanske han hade saltat lite sill tidigare under sillperioden. Summa kvarlåtenskap inklusive en fordran på 442 och en skuld på 50 uppgick till 1149 Rd.

Olaus Wikström (1805-1895)

Det finns uppgifter från 1838 om ett båtlag med Olaus Wikström som skeppare och övriga delägare var Karl Johansson, Isak Olsson och Olaus Nilsson. Förmodligen var detta en av de sjöbåtar Axel Emanuel Holmberg tar upp i sin historiebeskrivning om Bohuslän 1845. ”Åstol är bebott av 28 hushåll vilka bedriva storsjöfiske med 6 sjöbåtar och äro kända för de ordentligaste av Tjörns fiskare”. Sedan har jag inga uppgifter om hans verksamhet förrän 1870 då han är skeppare för en fiskebåt på 4 läster med namnet Skräppa.

Andreas Wikström (1836-1913)

MTD 111 Brilliant finns med i Marstrands Tullkammare 1882 med Andreas Wikström som skeppare. Enligt Fiskeristatistiken 1886 är Andreas ensamägare till bankfiskefartyg nr. 111. Han äger också en däckad båt på 3 ton och en öppen båt. Andreas gifter sig i oktober 1863 med änkan Inger Olsdotter (1827-1894). Hon var tidigare gift med ”Norsken” Olaus Larsson som kom bort med Bruden 1862. Efter olyckan ville de inte bo kvar på Noleparten där huset stod utan flyttade det till en gammal tomt NV om Wikströms hus. Utdrag från samtal med Otto Wikström på 70-talet: ” farfarn var med Dickson och fiskade med Johan Erikssons pojkar Anders, Karl och Erik. Sedan köpte han Blenda som han fiskade med storebackor i Nordsjön och utanför Ålesund.  Tillsammans med sin pojk köpte de också Brillianten, en sväriggare byggd på Hakenäset som de hade samtidigt. Pappa var på Blenda och farfarn på Brillianten. Farfarn var på Ålesundsfiske i 16 år.”

Andreas Wikström med två av barnbarnen

Olaus Wikström (1864-1921)

Konfirmerades runt 1879 och i 20-årsåldern gjorde han sin värnplikt.

I oktober 1888 gifter han sig med Mathilda Rutgersdotter (1864-1944) från Hättan.

Olaus & Mathilda

Olaus var först fiskare och tillsammans med sin far hade han del i sväriggaren Brilliant.

1897 köper han MTD 268 (MD 40) Nordstjernan en 45 fots sväriggare byggd på Orust. Enligt Otto var även ”NorskensBernhard” delägare, men sålde sedan sin ludd till HermansPetter, Hagberg, August Kristensson och StorLarsJohan.

Nordstjernan vid Wikströms brygga och ute med fulla segel. Tidningsurklipp från Bohusläningen

 ”1905 såldes den och Olaus köpte tillsammans med sina pojkar Ludvig och Isak jakten Mathilda byggd hos ”SmensAgust” i Marstrand. Den såldes till Oslo 1911. Med denna fiskade de lite med koljebacker, men mest var det fraktfart som de nu började ägna sig åt. 1910 köper de jakten Ingrid på 65 ton och 1911 köpte de en norsk tvåmastad skonare, Ingrid som lastade 190 ton. Pappa hade den till 1915 då Ludvig och Isak tog över. 1916 köpte pappa en tvåmastad skonare från Halmstad som också fick namnet Mathilda.” Sedan köpte Olaus och sönerna en tremastad skonare på 200 ton med namnet Isolda.

Mathilda och Olaus tillsammans med pojkarna Otto, Ludvig och Isak på Ingrid 1912

Under länkarna nedan finns utdrag ur Marstrands Sjömanshus Mönsterliggare

Ludvig (1891-1984) konfirmerades 1906 och fick sitt sjömansbevis mars 1908. Han mönstrade också samma år. 1905 köper hans far jakten Mathilda som Ludvig och Isak blir delägare i. Familjen går över från att vara fiskare till att ägna sig helt åt fraktfart när de 1910 köper jakten Ingrid.

Gifter sig Dec 1917 med Eva Larsson (1893-1979) från hus nr. 5 SelmasLars och de bygger sitt hus söder om Stora viga ”Evabo”. De fick barnen Eol, Ove, Louise och Ludvig.

• 

• 

Huset i mitten ”Framnäs” byggdes av Isak Wikström 1917. Öster om det pågår bygget av systern Ingrid och Louis Larssons hus ”Fridhem” så bilden är från 1929-30. Huset till höger är Karl Silverfjälls ”SilverKålle”

---

---

Ett speciellt tack till Angelica Harrysson för alla fina familjebilder och det du berättat om släkten

Familjen som bodde i huset enl. husförhörslängden 1905-1918

Fiskaren August Andersson (1868-1934) med hustrun Hilda Gustava ”Stava” Karlsdotter (1870-1950) och barnen Emma Carolina 1891-1930), Beria Alfrida (1895-1951) med sin dotter Maj Hanna Birgit,  Anna Justina (1896-1964), Karl Julius  (1898-1961), Anders Gustaf (1900-1977), Jenny Lovisa (1902-1985), Augusta Gustava (1904-1960), Hanna Maria (1907-1909, Rosa Charlotta (1909-1910), Knut Emanuel (1909-1981) samt fadern Anders Olausson (1825-1906), och modern Anna Olsdotter ( 1825-1909). I huset bodde också Emmas man Carl Johan Alexandersson (1891- och deras barn Carl Ivan Alexis (1914-2004), och Erling Urban Vincent (1916-1988)

Stående f.v. Augusta, Karl, Lovisa eller Justina, Anders, Lovisa eller Justina. Sittande fr.v. Beria ”Beda”, Gustava, August, Knut och Emma

Föräldrarna till August

August var son till Anders Olausson (1825-1916) och Anna Olsdotter (1825-1909) som bodde i detta huset.  Syskon till August var bl.a Olof Andersson (1848-1935) ”OllepåHala”, Inger Krisitna  (1850-1898) gift med ”AbramsJohan”, Olaus Andersson (1855-1932) ”PottOlaus” och Johanna Karolina (1857-1888) gift med ”LillAnders”. Anders farfar Olof Ingemarsson (1776-1833) flyttade till Åstol i slutet av 1700-talet och gifte sig med Annika Bengtsdotter (1778-1841) dotter till Bengt Larsson (1739-1789) och Helena Larsdotter (1736-1805) som var den andra familjen som bosatte sig på Åstol efter att de gift sig i Solberga kyrka 1763.

Anna Olsdotter var från Klädesholmen, dotter till Olof Olsson ”Lirås” (1796-1830) (hans far var född i Lirås) och Kristina Andersdotter (1789-1829) född i Flo i Västergötland. Anna hade en syster Johanna Olsdotter (1822-1878) gift med Jonas Jönsson (1822-1900).

Föräldrarna till Gustava

Gustava var dotter till skepparen Karl Julius Andersson ”StoreSkepparn” (1822-1888) och Charlotta Larsdotter (1834-1914) i hus nr 71. Syskon till Gustava var bl.a Alfred Leonard Karlsson (1858-1941) gift och bosatt på Hönö och Karl Österman (1863-1919). Karl Julius var barnbarn till Kristen Larsson d.y. (1760-1866) och Gunilla Andersdotter (1764-1839) Kristen var från Kågenäs och hade flyttat ut till Åstol på 1770-talet.

Charlotta var dotter till Lars Jakobsson (1806-1898) och Magdalena Magnusdotter (1792-1865). Lars far Jakob Ingemarsson (1780-1849) hade flyttat till Åstol från Brattön där också Magdalena var född.

Huset

När August och Gustava ”Stava” gifte sig 1890 bosatte de sig i det lilla föräldrahemmet som August förfäder bott i under flera generationer. Förmodligen byggt av hans farfar Olaus Olsson (1802-1862) när han gifte sig 1825

Huset vid förra sekelskiftet. Det låg mellan StorLarsJohans och Wikströms

Levnadshistoria.

Gustava konfirmerades 1886 och i oktober 1888 flyttar hon till Öckerö och tjänstgör som piga i Hönö Hult hos en som hette Alexander Bryngelsson. Men ett år senare flyttar hon tillbaka och den  26 december 1890 gifter hon sig med August och flyttar till hans föräldrahem. Gustava hade en 4 år äldre syster Anna Maria (1856-1871) som drunknade 15 år gammal vid Långedrag 13 nov 1871 tillsammans med Olle Olausson även han 15 år.

• 

• 

Gustava som ung och som äldre

August var yngst av 8 syskon, varav två aldrig nådde vuxen ålder.

Han konfirmerades 1883 och fick sitt sjömansbevis november 1889. Enligt fiskeristatistiken 1886 hade hans far Anders Olausson ¼ del i ett bankfiskefartyg. Vilken båt det var står inte, men man skulle kunna tänka sig att det var MTD 114 Blenda eftersom sonen Olaus senare kallade sin båt Blenda. Det är därför troligt att August började fiska med sin far på denna båt innan den såldes kring 1890.

1900 köper August tillsammans med Bernhard Persson (de var kusiner på morssidan) en 45 fots däckad jakt från Mollösund som får namnet Thekla MD 5. Enligt min farfar hade både August och Bernhard tidigare haft del i sväriggaren Fursten.

Med Thekla låg de och fiskade med koljebackor på våren och storebackor på sommaren och hummerfiske på hösten. På vintrarna började de frakta sill från Smögen till Göteborg och det var förmodligen därför de bestämde sig för att sätta in en motor i Thekla som båten hette. Detta var den första motorn som installerades i en båt från Åstol och det var en encylindrig Avance på 10 Hk. Detta var en helt ny och mycket märkvärdig företeelse på Åstol och det sägs att det i början satt folk på berget runt om i ”Stora Viga” (Thekla hade sin brygga utanför där Stellan Bjelvenkrans har sin sjöbod) och nyfiket tittade på när August med gaslåga värmde upp tändkulan och sedan vevade igång det stora svänghjulet och fick motorn att starta. De första två veckorna fick de ha folk från Marstrand med för att lära sig motorn. Först en som hette Unger och sedan Gustav Lövgren. Det sägs att vid ett tillfälle när båtarna skulle ut på fiske var det alldeles bleg och ingen vind. Då var det en lång rad med jullar som fick hänga på släp efter Thekla ut till Hamneskär. Tack vare motorn gick det nu fint att ta sig an uppdraget att frakta sill för Almqvistarna från Smögen till Göteborg. August och Bernhard hade ju mest legat på fiske ute på öppna havet och när de nu skulle ta sig genom de trånga inomskärsfarlederna tog de till en början hjälp av en Marstrandsbo som hette Johannes Bergqvist och hade varit med på Marstrandsbåtarna.

Utdrag ur Fiskeriintendentens rapport 1905-06:

”…motorer hafva insatts i kuttrar, makrill- och sillgarnsbåtar, flundrekvassar och dessas småbåtar och framför allt i snörpvadsbåtar dels af AB Marstrands Mek. Verkstad 1 april 1905-1 april 1906, 27 st om 5, 7,5, 10 och 15 hkr. dels af Lysekils Mek. Verkstad under samma tid 97 st om 6 å 12 hkr.”

I samband med Fiskeriutställningen i Marstrand 1904 tecknade Bertil Egnell ensamrätt på försäljning av Avance-motorer. För detta ändamål och för att montera in Avance-motorer i båtar startade han AB Marstrands Mekaniska Verkstad på Kvarnholmen. Som en följd av detta var Avance-motorer vanligt i de fiskebåtar som tillverkades vid Ringens varv och På Kvarnholmens varv innan varvet köptes av Laurin.

Avance tändkulemotor på 3 hk från 1905. Vill du läsa mer om tändkulemotorer kan du klicka på länken nedan

1907-1908 bytte de till en ny motor på 15 Hk. 1912 sålde de Thekla till Koppersvik, Skudesnes i Norge för 2500:- Samma år köpte August och Bernhard fiskejakten MD 75 Brill ”GamleBrill” av Petter Pettersson. 1909 hade Bernhard och August börjat med uppköp. De köpte i Skagen bl.a. rödspotta som de körde in i Hakefjorden och sålde. De började i Stenungsund och fortsatte in till Svanesund, Stillingsön och Ljungskile. Det sista även in till Uddevalla. De höll på med detta tills kriget börja. 

1920 köper August MD 384 Venus som han ligger hemmavid och fiskar med koljebackor. 1928 byter han till MD 390 Karin som han har ett par år innan han slutar.

Barnen

Emma konfirmeras 1906 och flyttar till Marstrand september 1913. Mars 1914 flyttar hon hem igen och tar ut lysning mars 1914 och gifter sig 13 april 1914 med ”Signalmatrosen Karl Johan Alexandersson fr. Marstrand” (han var född i Uddevalla 1891). De flyttar då in i hennes föräldrahem, men flyttar antagligen till Marstrand igen en tid för sedan skrivs de in i hennes föräldrahem igen som inflyttade från Marstrand september 1918 nu med sönerna Ivar (2014-2001) och Erling (1916-1988).

Beria konfirmeras 1910 och hon flyttar till Uddevalla i oktober 1917 men september 1918 flyttar hon hem igen. I Husf. står det att hon har en dotter ”född utom äktenskapet” Maj Hanna Birgit född i Marstrand 17/2 1916. 1922 gifter hon sig med David Alexandersson från Uddevalla där de också bosätter sig.

Justina. Maj 1922 skrivs hon in som ”tjänare” i Rönnängs Prästgård där hon stannar till september 1923. I Husf.längden står det också att hon flyttat in från” Lidingö Förs. i Stockholms län” april 1922. April 1924 gifter hon sig med Verner Johansson (1897-1967) från Hyppeln ”HyppleVerner” och i juli 24 stryks hon från föräldrahemmet och överflyttas till Öckerö. Men mars 1926 kommer hon tillbaka med man och två barn och bor hemma ett år tills de flyttar till eget hus oktober 1927. En intressant notering i Husf.längden är att prästen skrivit ”icke döpt” efter Justinas två barn som var födda -25 och -26 på Öckerö. 1924 startade Elimförsamlingen sin verksamhet på Åstol och förmodligen var Justina och Verner tidigt med i församlingen. Det var ju då något nytt och ovanligt att baptister och pingstvänner inte lät prästen döpa sina nyfödda barn.

Karl ”StavasKarl” konfirmeras 1913 och får ut sitt sjömansbevis januari 1916. Karl var en av delägarna i vadlaget Vargarna där han var utstyrare tillsammans med Kjellberg. Var också med på storsjöfiske fram till 1921 då han köpte del i MD 395 Kastor tillsammans med Karl Augustsson, Anders Larsson och Amandus Larsson. Med Kastor anslöt de sig till det nya snurrevadsfisket borta vid engelska kusten. Karl gifter sig 1928 med Alice Karlsson (1898-1965) från Klädesholmen

Vadlaget Vargarna

Bakre raden fr.v.: Per Persson, Alfred ”Lornch”, Stavas Karl, ”HilmasLars”,” Albin i viga”, ”John i Myra”, ”Karl Eljas”. Främre raden Artur Paulsson, Birger Eliasson, ”KålleHansas John” och ”Charlottas Anders”. Utstyrare var ”StavasKarl” och Kjellberg och Kännare var ”Johan i Myra”.

Anders ”StavasAnders” konfirmeras 1915 och får ut sitt sjömansbevis  juli 1917. Han var också med Rallare på snörpvadsfiske efter sill under vintrarna. Gift 1927 med Gunlies Agnes Linnea Larsson (1901-1995) från Tjörnekalv. De bosatte sig i Rönnäng.

Vadlaget Rallare

”StavasAnders ”nr 4 i bakre raden och signalmatrosen Karl Johan Alexandersson nr 4 främre raden. (Se alla namnen under Hus nr. 7)

Lovisa flyttade till Uddevalla 1922 och gifte sig 1924 med Ernst Viktor Valdemar Johansson (1902-1989) och bosatte sig där.

Augusta gifte sig 1926 med pojken i grannhuset (Hus 8, LillAnders) Karl Andersson (1897-1973) och bosatte sig på Åstol.

Hanna dog vid två års ålder 1909.

Rosa Charlotta var inte ens två år när hon dog 1910. Hon var tvilling med Knut som klarade sig bättre.

Knut var yngst av barnen och det blev också han som övertog huset när han 1940 gifte sig med Anna Karlsson (1913-1996) från Klädesholmen. Han gjorde då huset lite större.

Urklipp ur boken Havets män:

---

Ett speciellt tack till Knut-Arne och Herta Silverfjäll som bidragit med familjefoton.

Familjen som bodde i huset enl. husförhörslängden 1905-1918

Fiskaren Anders Johan Olausson ”LillAnders” (1857-1937) med hustrun Vilhelmina Jansdotter (1867-1945) och deras gemensamma barn Anna Viktoria (1890-1958), Gerda Teresia (1895-1979), Karl Oskar (1897-1973), Agnes Hildegard (1899-1907), Ivar Valfrid (1901-1978) samt hans barn från tidigare gifte Olof ”LillOlle” (1881-1937). Anders och Vilhelmina gifte sig 8 dec 1889.

Anders hade 1878  först gift sig med Karolina Andersdotter (1857-1888) men blev lämnad ensam med 4 minderåriga barn när hon dog 6 nov 1888 endast 31 år gammal i lungsot. Barnen var förutom tidigare nämnde Olof, Anna Josefina (1879-1935), Elisabet (1884-1954) och Olga (1886-1964).

Andes & Vilhelmina med barnen Gerda, Karl och Ivar

Föräldrarna till Anders

Anders föddes på Dyrön och var son till Olaus Andersson (1831-1862) från Åstol som gift sig 7 sept 1856 med Annika Andreasdotter (1833-1873) som var från Kårevik men tjänstgjorde som piga på Dyrön där de först bosatte sig. 1858 flyttar familjen till Åstol och bosätter sig på N.Parten där bröderna Olaus och Per Larsson bor (bägge gifta med flickor från Dyrön). Anders farfarsfar Olof Jonsson (1745-1801) var från Stansvik och hade flyttat till Åstol på 1770-talet.

Anders far Olaus Andersson hade ett kort och hårt liv. Endast 3 år gammal blev han och hans ettåriga syster Malena föräldralösa när deras far Anders Jonasson (1801-1834) dör av bråck sommaren 1834 och deras mor Cecilia Johansdotter (1802-1834) två månader senare dör i kolera. Anders får först bo hos Erik Andersson och i nästa husförhörslängd 1839-47 står han som fosterson till Abraham Jakobsson. 1840 flyttar han till Dyrön och står som dräng hos Bengt Lorentsson (vars hustru Kristina Persdotter kom från Åstol). Olaus syster Malena blir omhändertagen av Erik Anderssons dotter Sophia och flyttar med henne till Tjörnekalv när hon gifter sig med Torbernt Rasmusson 1837. Malena blir inte mer än 11 år för hon dör i rödsot 1844. Ett par år efter giftermålet flyttar Olaus till Åstol 1858 och går på fiske med sin granne Olaus Larsson på Bruden vilket innebär att han drunknar 1862 när Bruden går under i en svår storm utanför Norge. Han är då endast 31 år och hustrun Annika lämnas ensam med pojkarna Anders Johan 5 år och Olof Edvard som föddes 4 månader efter faderns död.

Klicka för att komma åt bruden-1-4.pdf

Klicka för att komma åt bruden-2.pdf

Anders mor Annika Andreasdotter hade också en sorglig levnadshistoria. Efter endast 6 års äktenskap blir hon som 29-åring lämnad ensam med en liten pojke på 5 år och gravid i 5:e månaden. Enligt bouppteckningen efter Olaus hade de ett ”Litet Mannhus” värt 60 riksdaler som förmodligen låg på Nordre Parten. I husf. 1861-70 har prästen skrivit in en notis att Annika var fattig. Man kan förstå att det var mycket svårt för henne att klara sig utan försörjare.  Husf. 1871-80 bor Annika i hus nummer 42 tillsammans med sina två söner samt ”oäkta” sonen Bernhard f.1872. Vid Annika finns en anteckning ”skriftad för brott mot 6:e budet 26/1 1873” -den tidens hårda dom över att få ett utomäktenskapligt barn. Pojken hon födde 1872 fisk namnet Bernard Karlsson då skomakarens son Gustav Karlsson (1852-1913) erkände faderskapet (men i födelseboken står det ”fader okänd”). Ett år senare 1 juli 1873 dör Annika endast 39 år gammal. Då flyttar sonen Anders till Carl Magnus Jonasson och hans syster Cecilia, men 1876 flyttar han tillbaka igen. Anders 1-årige halvbror Bernhard skrivs efter Annikas död som fosterson till Karl Gustafsson. 1878 flyttar både Anders och hans bror Olof Edvard ut från detta hus. En tid efter olyckan med Bruden 1862 flyttade alla tre husen på Nordre parten över till huvudön. Frågan är vem som tog över hus 42 när det flyttades.

Föräldrarna till Vilhelmina

Vilhelmina var dotter till Janne Andreasson Mellbin Mört (1835-1922) från Myggenäs och hans hustru Britta Maria Gustafsdotter (1833-1909) från Valla.

Huset

Anders gifter sig den 27 september 1878 och i husf. 1871-1880 flyttas han till ett eget hus (nr 45) med hustrun Karolina Andersdotter. Så allt tyder på att de flyttar in i ett nybyggt hus i samband med giftermålet.

Levnadsbeskrivning

Anders fick ingen lätt start i livet då han som 5-åring blir faderlös och utan försörjare. Prästen skriver ”fattig” efter modern Annika Andreasdotters namn i husförhörslängden.

När han är 16 år dör modern och han flyttar då till Carl Magnus Jonsson och systern Cecilia. Han står där inskriven som sjöman. Men tre år senare 1876 flyttar han tillbaka hem till sin lillebror Olof Edvard. Augusti 1878 tar Anders ut lysningsbevis och en månad senare gifter han sig med Karolina Andersdotter och flyttar till sitt nybyggda hus.

Enligt fiskeristatistiken 1886 var Anders ägare till en öppen båt, men var inte delägare i någon bankfiskebåt. Däremot hade han 1/16-del i en sillenot vilket betydde att han var med i ett av de tre landvadslagen som då fanns på Åstol.

I Marstrands tullkammare står Anders 1903 som skeppare för MD 3 Fyra Bröder, men också för MD 43 Svea en sväriggare som han ägde tillsammans med ”OllesMartin”,” OllepåHala”, ”HansesMartin” samt sonen Olof ”LillOlle”.

1910 står han som skeppare för MD 106 Avanti som han hade till 1915 tillsammans med bl.a. sonen Olof och Oskar Hallberg.

1915 köpte Anders MD 288 Ingeborg som han hade till slutet av 20-talet.

MD 106 Avanti i Marstrand ( bild från Henry Janssons FB-sida)

Barnen

Olof Andersson ”LillOlle” fick vara med om samma sak som både far och farfar att mista en förälder tidigt i livet. Han var bara 7 år då hans mor Karolina dog 1888.

Som 7-åring blir Olof andra årgången som får börja i Åstols nya skola där den första lärarinnan Maria Berntsson flyttat in i skolhuset 14 december 1886. Hon var då 20 år gammal och kom från Onsala i Halland.

Olof fick sitt sjömansbevis april 1900 och mönstrade februari 1901.

1898 köper Olof tillsammans med Axel Olsson och Axel Berntsson MTD 262 Lejonet och 1903 är han med och köper MD 43 Svea en av de sista sväriggarna på Åstol som de ligger på storbackefiske med. 1910 köper de Avanti och 1915 Ingeborg. 1925 är Olle med och köper MD 441 Dalia och 1928 blir han skeppare då bröderna Joel och Arvid Johansson säljer sina andelar. Då köper även sonen Allan del i båten.

Allan Olsson (1907-2001)

Olof gifter sig 3 september 1906 i Göteborg med Axelina Josefina Johansdotter (1883-1938) från hus nr.69. De bor de första 11 åren i hennes hem tillsammans med Axelinas far Johan Abrahamsson ”AbramsJohan”. 1917 Flyttar de till hus nr 94 och året efter till hus nr 74.

Han var också med i vadlaget Fiskmåsen ”Måvane” där han var kännare.

Klicka för att komma åt fiskmasen-vadlag_-sjomanshuset-i-marstrand-o-dia_45-1918-1918-bild-2560-_-sida-250.pdf

Josefina flyttar till Göteborg 1901 men flyttar tillbaka 1907 då hon 25 maj gifter sig med Alfred Hagberg (1882-1964) frän hus nr. 27 och flyttar in i hus nummer 26 på tomten där tidigare ägaren Anders Larsson bott till sin död 1903.

Elisabet flyttar också till Göteborg 1901 men 1908 flyttar hon tillbaks till Åstol och gifter sig 31 oktober 1908 med Patrik Larsson (1877-1936) från hus nr. 64 och bosätter sig i hus nr. 52

Patrik & Elisabet

Olga flyttar 1904 till Göteborgs Domkyrkoförsamling och 1912 gifter hon sig med Fritz Andersson från Göteborg där de bosätter sig.

Anna Viktoria flyttar 1907 till Oskar Fredrik i Göteborg och 1914 gifter hon sig med Axel Ferdinand Allenström och de bosätter sig i Göteborg.

Gerda blir kvar på Åstol och gifter sig 1925 med Karl Olsson ”KålleVäj” (1897-1982) från Väjern. Deras son Gunnar tar över huset

Gerda & Karl

Karl blir också kvar på Åstol och gifter sig 1926 med Augusta Andersson (1904-1960) från hus nr 9

Ivar gifter sig 1943 med Ingrid Kallberg från Tegneby, men de bosätter sig i Göteborg. Som ung var han med snörpvadslaget Björnarna och som yngste man i laget fick han vara kock.

Delar av snörpvadslaget Björnarna

Bakre raderna fr.v. Johan Karlsson Tjörnekalv, Karl Mattsson ”MattinsKarl”, Oskar Gullbrandsson, Oskar Karlsson ”KosOskar”, Adel Kristensson Tjörnekalv, Johan Karlsson ”StavasJohan”, Oskar Hallberg, Främre raden: Ivar Andersson, Olaus Andersson, Bernhard Olsson Tjörnekalv, Karl Jackson Tjörnekalv och Karl August Pålsson. Enligt min farfar så var Karl August en baddare på att sjunga när de efter avslutad fisketur hängde upp vaden på vabocken.

Konfirmander 1916. Ivar i bakre raden tredje fr.h.

Födda på Åstol 1901

Fyra generationer: Fr.höger Anders Olausson”LillAnders”, Olof Andersson ”LillOlle”, Allan Olsson och dottern Aivi.

---

Ett speciellt tack till Rita Hallberg och Bertil Andersson som bidragit med fotografier från deras släktsida på Facebook.

Familjen som bodde i huset enl. husförhörslängden 1905-1918

Fiskaren Olof Bernhard Andersson ”AnchesOlle”(1862-1940) med hustrun Vilhelmina ”Mina” Berntdotter (1868-1941) och barnen Oskar Vilhelm (1893-1983), Klara Alfhilda (1896-1972), Anna Viktoria (1898-1967), Karin Alida (1901-1991), Svea Borghild (1901-1983), Ebba Oskaria (1906-1986) och Margit Inez Evelina (1909-1985). Olof och Vilhelmina gifte sig 6 juni 1892.

Olle & Mina utanför huset

Föräldrarna till Olof

Olof var född i hus nummer 36 (gamla missionshuset) och hans far hette Anders Johansson ”JohansAnders” (1836-1891) och var son till Johan Eriksson som var son till Erik Andersson (1778-1848) och Helena Wallberg (1783-1829) som flyttat till Åstol från Brattön i början av 1800-talet. Anders mor Britta Olsdotter (1812-1884) var född i Kårevik.

Olofs mor Kristina Karlsdotter (1835-1904) var dotter till Karl Johansson (1798-1839) som flyttat till Åstol från Brattön och Kristina var barnbarn till Kristen Larsson d.y (1760-1806) som flyttat till Åstol på 1780-talet.

Föräldrarna till Vilhelmina

Vilhelmina var född i hus nr 39 och hennes far hette Bernt Bengtsson (1830-1873) och var barnbarn till Olof Larsson (1756-1833) som flyttat till Åstol 1780-talet och Bernts mor Anna Britta Kärrman (1802-1833) var från Kärrsön.

Vilhelminas mor Annika Eliasdotter (1837-1902) var från Sundalen i Rönnäng, dotter till Elias Andersson (1806-1891) och Kristina Rasmusdotter (1805-1879)

Huset

Efter vigseln 1892 bodde Olof och Vilhelmina i Olofs föräldrahem ett par år där också Oskar är född 23 november 1893. I nya husförhörslängden 1895-1905 har familjen ett eget hushåll vilket innebär att huset varit färdigbyggt i början av 1895

Levnadsbeskrivning

Vilhelmina var bara 5 år gammal när hennes far Bernt Berntsson 18 dec 1873 hittades drunknad i yttre delen av Åstols hamn efter en olycklig båttur till Marstrand. November 1884 endast 16 år gammal flyttar Vilhelmina till Marstrand. Efter det flyttar hon till Göteborgs Domkyrkoförsamling varifrån hon flyttar tillbaka hem i oktober 1887.

 Olof fick sitt sjömansbevis i mars 1883 och samma år köpte hans far Anders Johansson bankskutan MTD 107 Oskar Dickson tillsammans med sina bröder Karl ”JohansKålle” och Edvard, mågen Johan Larsson ”StorLarsJohan” samt systersonen Oskar Gullbrandsson. Anders står som skeppare på båten och det är väl troligt att hans båda söner Johan f.-60 och Olof f.-61 var med på fars båt och kanske var de också med och fiska på Storeggen. Enligt fiskeristatistiken 1886 hade Anders även 2 öppna båtar och 2/16-delar i Rallares landvad. Anders dog 1891 i lungsot endast 55 år gammal. Brodern Karl står som skeppare på Oskar Dickson fram till 1897.

Denna tavla har Bergliott Kristensson fått från sin mormor Olga. Den tros ursprungligen ha tillhört hennes far Karl Johansson ”JohansKålle” och det är därför ytterst troligt att detta är ”Jänta” eller MTD 107 Oskar Dickson som han var delägare i.

MTD 107 Oskar Dickson också kallad ”Jänta”

27 dec.1898 dör Olofs bror Johan endast 38 år gammal. 1898 köptes en ny sväriggare, MTD 274 Neptun och som skeppare noteras i Marstrands tullkammare Johan Andersson ”Johan i Myra” de första åren (han var kusin till Olof) och från 1900  Axel Berntsson ”BernsAxel” (gift med Olofs syster Johanna Beata) och från 1901 står Olof Andersson ”AnchesOlle” som skeppare. Någon gång kring 1907-08 byter de till MD 77 Klara. Sedan delar de på sig och Axel köper MD 198 Neptun och Olof köper tillsammans med sonen Oskar ”Myrberg” MD 185 Miranda någon gång kring 1911. Vid denna tid kompletteras sommarhalvårets backefiske vintertid med snörpvadsfiske efter sill. Miranda användes då som vadbåt för Rallare. ”BernsAxel” köper senare en ny båt med namnet Neptun och nedanstående utdrag ur Marstrands Sjömanshus 1918 visar att även MD 328 Neptun bör ha använts av Rallare. Manskapet som räknas upp är var så gott som alla med i Rallares vadlag.

Vadlaget Rallare på MD 328 Neptun

Bakre raden: Charles fr. Tjörnekalv, LeonardsBernhard, August Karlsa, StavasAnders, Karlsson, AnchesOlle, LottasBirger. Främre raden: Konrad, BernhardinasAlbin, Fredrik, Edvin fr. Tjörnekalv eller Alexander fr. Uddevlla och Birger.

Barnen

Oskar fick sitt sjömansbevis januari 1912 och han mönstrar 1914. Kommande år får han tjänstgöra som artillerimatros med utbildning i att hantera 57 mm kanoner. Han får bl.a. göra 81 dagar på pansarskeppet Niord och 199 dagar på pansarskeppet Dristigheten innan han hemförlovas 3 oktober 1915.  

Värnpliktige Oskar Vilhelm Andersson

Oskar gifter sig 1919 med Britta Andersson (1893-1959) från Rönnäng. Han tar sig senare efternamnet Myrberg.

Britta & Oskar

Utdrag ur boken ”Havets män”

Anna flyttar 1916 till Göteborg och sedan vidare till Donsö när hon gifter sig med Styrsöbon Karl August Karlsson (1897-1981)

Klara gifter sig 1920 med Joel Johansson (1893-1944) från Åstol.

Joel, Klara, Ebba och Einar

Karin flyttar till Göteborg och gifter sig 1924 med Frans Sigurd Mattsson född på Gullholmen (1898-1966)

Frans & Karin

Ebba gifter sig 1936 med Einar Johansson från Åstol (1906-1989) och var den av barnen som tog över föräldrahemmet. Men de flyttade senare till Göteborg

Inez blir också kvar på Åstol och gifter sig 1935 med Frans Olsson(1902-1990) från Åstol

Inez 10 år

Frans & Inez

Ett speciellt tack till Anne-Leen, Christina, Bergliott och Hasse som har bidragit med fotografier

Återkom gärna med kommentarer, rättelser eller mer information om familjen.

Familjen som bodde i huset enl. husförhörslängden 1905-1918

Fiskaren Johan Emanuel Karlsson (1871-1951) med hustrun Hilda Fredrika Rutgersdotter (1875-1928) och barnen Karl Rutger (1899-1944), Johan Fredrik (1904-1974), Helga Birgitta (1907-, Elsa Frideborg (1910-1925), Sven Torsten (1913-1998), Magnus Ludvig Birger (1915-1993) och Elvi (1918-1991)

Johan & Fredrika med de fyra äldsta barnen Karl, Johan, Helga och Elsa

Föräldrarna till Johan

Johan var född i hus nummer 21 (Ägnestöva). Han var son till Karl Larsson (1843-1871) och Britta Kristina Mattiasdotter (1846-1892). Johan är född 11 oktober 1871 och innan han var två månader gammal så blev han faderlös när Karl drunknade 3 dec 1871 under en fiskeresa mellan Danmark och Sverige tillsammans med brodern August och fadern Lars Hansson ”StorLars” (hus nr 3). 1874 gifter Britta Kristina om sig med Lars Johansson (1847-1919) ”Lars ve brygga” son till Johan Andersson (1798-1885) som var född i Låka, Valla socken men flyttat till Åstol och gift sig med Anna Andreasdotter ( 1807-1872) från Tjörnekalv.

Britta Kristina var dotter till Mattias Öhrberg Olsson (1812-1865) och Inger Sofia Berntsdotter (1816-1875) på Tjörnekalv. Året innan hon gifter sig med Karl Larsson (16 december 1866) så drabbas hennes familj mycket hårt då hennes far och två av hennes bröder drunknar utanför Väggen 7 januari 1865. Samma sorgliga historia drabbar henne alltså igen 3 december 1871 då hennes man Karl drunknar tillsammans med broder och fader. De hade då varit gifta i 5 år och fått tre barn varav den yngste, Johan var så gott som nyfödd.

Föräldrarna till Fredrika

Fredrika var dotter till Rutger Torberntsson (1839-1906) och Helena Karlsdotter (1838-1892) från Tjörnekalv. Rutger ägde 1/8-del i storsjöbåten Nordkap.  Rutgers farfar hade flyttat till Tjörnekalv från Forshälla och hans mor Anna Sofia var dotter till Erik Andersson och Helena Wallberg på Åstol.

 Helena var dotter till Karl Johansson och Johanna Kristensdotter på Åstol. Karl var född på Brattön och Johanna dotter till Kristen Larsson d.y. som var en av de första som flyttade till Åstol.

• 

Fredrika och Johan

Huset

Johan och Fredrika gifte sig 2 oktober 1898  och flyttade då in i sitt nybyggda hus vid Östra dammen söder om sin kusin ”SelmasLars”

Levnadshistoria

Som framgår av ovanstående fick Johan en mycket sorglig start på livet och hans första jul blev allt annat än rolig för familjen. Det går inte att föreställa sig vilket hårt slag det var för hans mor att bli lämnad utan försörjare till tre små barn. Förutom nyfödde Johan var det fyraåriga Mathilda Charlotta och tvååriga Anna Kristina. Efter att Fredrika gifte om sig 1874 födde hon ytterligare sex barn varav de flesta dog unga. Det blev många personer i det lilla huset och kanske var det därför som Johan 1894 flyttade till sin storasyster Matilda Kristina och hennes man Karl Edvard Berntsson där han bodde tills han gifte sig 1898 och flyttade till sitt nybyggda hus tillsammans med Fredrika som hade bott i Marstrand ett år från november 1894 till oktober 1895 innan hon flyttade till Åstol 1898.

1906 var Johan eller ”Karlsson” som han kallades med och köpte fiskejakten MD 81 Palmen tillsammans med sina släktingar Johan Larsson ”StorLarsJohan”, Lars Augustsson ”SelmasLars”, Paulinus Hermansson och Johan Kristensson. Nästa båt de köpte var MD 237 Juno som de hade från 1913 till 1926. 1928 dog Fredrika och lämnade Johan ensam med barnen där de yngsta bara var 10 och 13 år. Han gick då iland och ägnade sig åt hemmafiske istället och köpte tillsammans med sina pojkar jullen MD 520 Frideborg.

• 

• 

Karlsson och besättningen på Juno. Sven och pappa Karlsson på Frideborg

”Karlsson” hade också tillsammans med flera av sina släktingar del i snörpvadslaget Rallare där han var kännare d.v.s. den som satt i följebåten med en speciellt känslig lina i handen och kunde känna när den stötte emot ett sillstim. Utifrån hans känsla bestämdes var och hur vaden skulle kastas.

Barnen

Sven, Karl, Johan, Friberg (gäst), Charles (gm. Helga som saknas på bilden), Elvi, ”Karlsson” och Magnus

Karl fick sitt sjömansbevis maj 1915 och mönstrade samma år. Han var mycket i Marstrand och tjänstgjorde på en båt som tillhörde industrimannen Björn Prytz. Läs mer om honom här: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=7409

Karl blev inte så gammal, han blev sjuk och dog 1944

• 

• 

• 

Karl Karlsson. Karl och Elvi. Karl i Marstrand. Är det familjen Prytz?

Helga blev gift med Charles Olsson (1905-1991) från Klädesholmen där de också bosatte sig

• 

• 

• 

Helga och Charles. En av bröderna på isfiske. Johan på Hamneskär

Johan jobbade en tid på Hamneskär där han hjälpte till med diverse underhåll.

Är det fyrvaktaren på Pater Noster med familj / vänner?

Johan, Sven, Magnus och Elvi förblev ogifta och bodde kvar i föräldrahemmet hela livet. De tre bröderna var flitiga hemmafiskare med Frideborg och senare jullen Juno.

Utdrag ur boken ”Havets män”

Hur det kunde gå till i Ängnestöva

Min farbror Per-Arne (f.1927) har berättat för mig om när han extraknäckte med att ängna backor åt Karlssons när MD 25 Judit, båten som han var kock på blev inkallad till Kronan under kriget 1944.

”Vid den här tiden var det 4 båtar på Åstol som ägnade sig åt backefiske Det var förutom MD 520 Frideborg (bröderna Karlsson) , MD 74 Argo (KålleMatts och Albert Strandberg), MD 5 Brill (August Karlsa och Birger), MD 480 Karola ( Johan Kristensson och LeonardsBernhard). Båtarna gav sig av tidigt på morgonen och satte backorna utanför Hamneskär. Efter några timmar drog de upp dem och sedan på hemvägen fick de rensa fisken som mest bestod av kolja och en del torsk och lägga i backar. När de kom hem kom ett helt gäng, främst kvinnor för att hjälpa dem splitta backorna och sätta nytt agn på dem. För Frideborgs och brödernaKarlssons del var det i Ängnestöva detta jobb utfördes. Det var 10 traww med 6-7 hundre på varje som skulle ängnas. De hade placerat ut tre bänkar, en vid varje fönster och vid varje satt det tre personer. Mitt i rummet satt de två som skar agnet. Det var 9 personer som ängde. Förutom Sven och några andra gubbar var det ett gäng med kvinnor bl.a. Sabina, närmsta grannen till Ängnestöva. Men hon var inte ensam utan där fanns också BrittasLotta och Berta (Ejnars mor), KållePetterssons Fina samt Karlsson-brödernas syster Elvy som ibland fick ta backetrawwet med sig hem för hon skötte hushållet samtidigt. På sommaren hade de skelagn (blåmusslor) och då var det gamle Karlsson själv och en annan gubbe tillsammans med Johan och Sven som skena. På vinterhalvåret ängna de med sill som de köpte från Hottar som låg här med vad och fiska sill. KarlssonsJohan och AbramsKålle var de som skar silla och det var nätt o jämt de kunde hinna med att hålla de andra. En av de frackaste på att ängna var Sabina. När jag var där och ängde så hade jag bara kommit halvvägs när Sabina var klar och då bytte hon traww med mig så vi skulle bli klara fortare och så fick jag ihop några ören extra, jag var ju bara 17 år. Sabina fick 5 öre per hundre för jobbet och så fick hon dessutom mat till sina katter. Efter att hon ängnt klart för Karlssons gick hon vidare till sin släkting MattinsKarl och fortsatte ängna backer för honom och ibland fick även Strandberg hjälp av henne. Backefisket pågick från måndag till torsdag och ibland på fredag och när de kom hem vid 2-3 tiden  lämnade de fisken till Karl Ek som med sin båt Magdalena  körde ner de 7-8 backarna till Göteborg varje kväll. Efter avslutat fiske skulle så backorna splittas och hängas på tork till nästa tur. Ängnestöva blev lite som en samlingsplats vid dessa tillfällen och frampå eftermiddan kom det in folk som inte deltog i arbetet utan bara satte sig och var med i pratet. Det blev mycket spex och skämt många gånger”

Ängnestöva på senare år med några hundre backor hängande på tork

Annons i Västkustfiskaren

---

Ett speciellt tack till Helge Olsson som delat med sig av berättelser och många fina kort ur familjens gamla album.

Familjen som bodde i huset enl. husförhörslängden 1905-1918

Fiskaren Lars Augustsson ”SelmasLars” (1865-1950) med hustrun Selma Natalia Bengtsdotter (1865-1939) (gifta 1886-10-15) med barnen  Adolfina Bernhardina (1887-1978), Eva Benedikta (1893-1979), Alfrida Magdalena (1895-1968), Louis Sigfrid (1901-1977) samt Karl Oskar (1889-1957) med sin hustru Anna Kristina Andersdotter (1887-1957) (gifta 1911-12-03) och dottern Karin Signe Elisabet (1912-1984)

• 

Föräldrarna till Lars

Lars var född i hus nr 44. Han var son till August Larsson (1841-1871) och Kristina Elisabet Petersdotter (1845-1904). August var son till StorLars (hus nr 3) och drunknade tillsammans med honom 1871. Lars mor gifte 1873-12-28 om sig med Carl Julius Bengtsson (1848-1923) vars farfar Olof Larsson flyttat till Åstol 1781.

Lars mor Kristina Elisabet var född på Tjörnekalv och dotter till Peter Olsson (1818-1853) och Gustava Nilsdotter (1825-1850)

Föräldrarna till Selma

Selma var född i hus nr 37. Hon var dotter till Bengt Kristensson (1834-1915) och Britta Nilsdotter (1827-1893). Bengts farfar Bernt Eriksson hade flyttat till Åstol 1797. Bengts farmor Britta var dotter till Kristen Larsson d.ä. som flyttat till Åstol 1773.

Selmas mor Britta Nilsdotter var dotter till Nils Svensson som kommit till Åstol 1809 och Annika Olsdotter, barnbarn till Bengt Larsson den förste på Åstol 1761.

Huset

Lars tar ut lysningsbevis 1886-09-13 och gifter sig med Selma 1886-10-15. I husförhörslängden flyttas de över till eget hus 1886, så förmodligen står huset färdigt när de gifter sig. Enligt pärmen med husen på Åstol skall huset vara byggt av snickare i Harestad. Det var vanligt att man beställde huset av någon snickare på Inland som hade egen skog. Då byggdes det först upp på plats där och när det var färdigtimrat plockades det ner och fraktades till Åstol där man satte upp det igen på den tomtbit man köpt av markägarna på Dyrön. Detta berättade Artur Paulsson för mig att de gjort med hans hus.

Levnadshistoria

Lars var bara 6 år gammal när han miste både sin far, sin farfar och farbror i den svåra olyckan 3 december 1871 när båten Bröderna med StorLars och sönerna förliste. Lars hade då också en syster Paulina Matilda som var 4 år och en bror Johan Alfred som var 1,5 månad. Året innan hade han fått en bror Johan Patrik som bara blev 8 månader gammal. Det var ingen rolig jul familjen fick 1871. 1873-12-18 gifte Kristina Elisabet om sig med Carl Julius Bengtsson och när Lars i Januari 1883 fick ut sitt sjömansbevis var det troligt att han följde med sin styvfar på sväriggaren Kristiania som han ägde en sjättedel i och var skeppare på. Förmodligen var han också med i samma landvadslag Rallare som styvfadern och kusinen StorLarsJohan och fasterns man August Kristensson.

Genom moderns omgifte fick Lars flera halvsyskon och en av dem var August Karlsson (1875-1933) ”AugustKarlsa”. Februari 1900 köper dessa två tillsammans med Karl Österman (hus nr 2) en engelsk kutter som de kallar Fern. Med den bedriver de backefiske på försommaren och dörjefiske på hösten, kombinerat med en del fraktfart under sommaren. På vintern låg den mestadels upplagd. 1902 säljer Österman sin del och Lars blir skeppare. Sedan köper Oskar Kjellberg in sig i båten efter att han kommit hem från Amerika 1906 och ett par år senare säljer Lars Augustsson sin del.

Johan Karlsson född 1886 berättade  för mig 1978:  ”1910-1912 var jag med Fern på dörjen. Vi fraktade på försommaren och gick ut på dörjen vid midsommar och låg ute till sist i oktober och var bara iland i Norge någon enda gång. Maten bestod mest av kokt makrill som serverades varje kväll utom på söndag då vi fick salt kött. Vi hade inrett i rummet och där bodde vi”.

• 

1906 var Lars med och köpte fiskejakten MD 81 Palmen tillsammans med sina släktingar Johan Larsson ”StorLarsJohan”, Johan Karlsson ”Karlsson”, Paulinus Hermansson och Johan Kristensson. 1914 köper Lars tillsammans med sin son Karl-Oskar och Oskar Karlsson ”KosOskar” en ny båt byggd i Strömstad som de kallar Blixt (MD 259). Med den bedrev de backefiske sommartid och vintertid användes den som följebåt för vadsillfisket.

Barnen

Carl-Oskar fick sitt sjömansbevis mars 1905 och hans värnpliktskort visar att han tjänstgjorde som artillerimatros under 300 dagar 1909-10 med gott vitsord. Gifter sig 1911-12-03 med Anna Kristina Andersdotter (1887-1957) som då flyttar tillbaka hem från Oskar Fredrik i Göteborg. Hon var född på Tjörnekalv, men hennes far Anders Hansson var från Åstol  (Hus nr 47). De bor första året i Carl-Oskars föräldrahem, men 1912 flyttar de över till ett eget hus nr 79 (det byggdes sydost om föräldrahemmet)

Carl Oskar och Anna med Signe -12, Märta -13, Artur -15 och Viola -20. Bilden tagen 1922. Senare fick de också barnen Lars -23 och Karl-Emil -28

Eva gifter sig 2 december 1917 med Ludvig Wikström (1891-1984) från hus nr 10. De byggde ett nytt hus söder om ”Stora Viga”

Louis fick ut sitt sjömansbevis februari 1917 och gifter sig 1931 med Ludvigs syster  Ingrid Wikström (1901-1976)

Alfrida blir 1932 gift med Bernhard Ludvig Karlsson från Klädesholmen och de bosätter sig på Hönö

Adolfina förblir ogift och den som tar över huset.

• 

• 

Ett av barnbarnen var Eol Wikström som ofta bodde hos Lars och Selma när han var liten. På sin första tur på Englandsfiske skickade han hem en hälsning till mormor från Grimsby.

Ett speciellt tack till Angelica Harrysson som letat fram alla fina fotografier från gamla familjealbum.

Familjen som bodde i huset enl. husförhörslängden 1905-1918

Fiskaren August Kristensson (1852-1908) med hustrun Johanna Karolina Larsdotter (1856-1944) gifta 6/12 1878 och barnen Magda Helena (1884-1915) och Johan Alfred (1882- 1947) med sin hustru Berta Josefina ”Fina” Edvardsdotter (1886-1961) . Sonen Carl Leonard (1879-1970) som tog efternamnet Bergquist flyttade till Göteborg.

August & Karolina med barnen Carl, Johan och Magda

Föräldrarna till August

Kristian Eriksson och Helena Jakobsdotter f.1818 som bodde i Häller i Valla socken.

Föräldrarna till Karolina

Lars Hansson och Maria Olausdotter som bodde i hus nummer 3

Huset

Byggdes några år efter att August och Karolina gifte sig. Sonen Carl f. -79 lär vara född i Karolinas föräldrahem (hus nr 3)

Levnadsbeskrivning / Yrke

Karolina var bara 15 år när hennes far och två bröder drunknade i en svår storm 3 dec. 1871.

1873 flyttade Karolina till Klädesholmen där hon i tre år tjänade som piga hos Johanna Gottlander och Anton Elfström.

18/10 1878 tog hon ut lysningsbevis med August Kristensson och giftermålet hölls 6/12 1878. August är noterad som flyttad från Valla 24/10 1879. De första åren bor de i Karolinas föräldrahem (Husf. -1880). I nästa Husf. 1881 har de eget hus och något år senare är han med och köper Fiskebåten MTD 110 Fursten, en sväriggare som de bedriver storsjöfiske med. Enligt fiskeristatistiken 1886 äger han 1/6 del och står även uppsatt som skeppare 1884-86 i Marstrands tullkammare. Störste ägaren -86 var änkan Beata Kristensdotter vars man Jonas Jonasson var skeppare tills han dog 1884.

August var också förman i landvadlaget Rallare som köpt sin vad 1882 för 3815:- De var 16 man i laget och bedrev vintertid sillfiske med landvad. En gång stängde de in ett stort stim i Åstols hamn. De hade sitt vadräcke och sin bod på Nordre Parten ungefär där Arne Berntssons hus står idag. Detta fiske upphörde runt sekelskiftet. Det sägs att August ibland tjänstgjorde som lärare på Åstol, men när jag frågade Helena Rafstedt så har hon inte sett några skriftliga bevis på det. Däremot berättade hennes mamma om en mindre bärbar orgel som finns i huset att den fraktades med till olika möten och gudstjänster där August talade eller predikade. Så han tycks ha haft lite mer skolning är gemene man och kanske därför fick hjälpa till med undervisningen ibland. I husförhörslängden står han dock som fiskare.

Barnen

Johan Kristensson fick sitt sjömansbevis 6/11 1901 och mönstrade 1902. 1906 var han med och köpte fiskejakten Palmen tillsammans med sina släktingar Johan Larsson ”StorLarsJohan”, Lars Augustsson ”SelmasLars”, Paulinus Hermansson och Johan Karlsson. Nästa båt de köpte var MD 237 Juno som de hade från 1913 till 1926. Johan var skeppare på dessa båtar. Johan var också med i snörpvadslaget Rallare.

Tre kusiner Johan på Juno (Karlsson, Larsson och Kristensson)

Carl Leonard som tog namnet Bergquist gifte sig 1906 med Karolina (Karin) Rafstedt från Kärrsön. De fick sedan två söner, Arne och Karl-Eric. Carl fiskade till en början tillsammans med sin far och bror, men trivdes uppenbarligen inte med detta. När järnvägen byggdes ut vid förra sekelskiftet sökte han sig därför dit, flyttade till Göteborg och arbetade sedan som tågmästare på Bohusbanan.  

Carl & Karin 1906

Magda gifte sig 2 December 1906 med Johan Bergström och de byggde sitt hus  (Nr 69) direkt väster om Johans farfars hus (Nr 74)  som revs efter att de gamle dött 1915

1 september 1912 gifte Johan sig med Berta Josefina ”Fina” Edvardsdotter f.1886 från hus nr 25. Lysning hade de tagit ut 24 februari 1912. August Kristensson dog 9 juli 1908 och efter att övriga syskon flyttat ut fick Johan och Fina ta över huset och bodde där tillsammans med modern Karolina så länge hon levde.

Johan & Fina 1912

Johan och Fina fick inga barn, men Helena Rafstedt berättar att under krigsåren under första världskriget hade de en fosterson Otto Barina som hon trodde möjligen kom från Österrike eftersom det står Wien på baksidan av ett kort på honom.

Johan & Fina med Otto Barina

Då Johan dog 1947 ville inte Fina bo kvar ensam i huset utan flyttade till sin halvsyster Tilda. Huset stod tomt i närmare 15 år tills Carls son Arne Rafstedt köpte sin farbrors hus av dödsboet. När de tog över huset 1961 beslöt han att låta Johans och Finas finrum vara orört och står ännu idag kvar i princip precis som det såg ut då Fina lämnade huset 1947

Johan & Finas finrum

Johan & Finas finrum

Johan & Finas finrum

Fyra generationer. StorLarsKarolina med sonen Carl och sonsonen Arne med sin dotter Anita

Ett stort tack till Helena Rafstedt som delat med sig av fina bilder och intressanta berättelser om familjen.

Storsjöfiskets båttyper har flera olika benämningar och vanligast är sjöbåt eller bankskuta. Men de gamla åstolfiskarna kallade dem för sväriggare. Har inte hört någon bra förklaring på varför, men kanske har det att göra med att båtarna hade två master? På senare år har vi kunnat glädja oss åt två intressanta böcker i ämnet. Dels Tjörns båtar där Hasse Runegrund och Föreningen De seglade för Tjörn dokumenterat båtarna på bl.a Åstol och så Kristian Johanssons bok Storsjöfisket som beskriver detta fisket utifrån Klädesholmens perspektiv.

Det jag skulle vilja bidra med i den här bloggen är det min farfar Per Persson, Frans och Johan Karlsson samt SkepparJohan och några till berättat om Åstols sväriggare, vilka bryggor de låg vid och vilka upptags-platser de hade. Dessutom har jag i min samling några berättelser från dem som själva varit med på storsjöfisket.

Summering av storsjöfiskets framväxt under 1800-talet

När den stora sillperioden tog slut 1809 byttes de goda dagarna med lättförtjänta pengar ut mot flera decennium av stort armod och fattigdom i hela skärgården. De många krogarna som öppnats under sillperioden blev förödande när man fortsatte att konsumera stora mängder brännvin utan att ha någon säker inkomst. Skärgårdsbornas armod och elände blev riksbekant och det samlades in pengar till de mest utsatta. Det som så småningom fick skärgården på fötter igen var backefisket, ett fiske som nästan helt glömts bort under sillperioden. Vissa lyckade skrapa ihop pengar till att köpa en lite större båt så att de kunde ge sig längre ut på fiskebankarna norr om Danmark. Detta bankfiske eller storsjöfiske  bedrevs med s.k. storebacker (en lång lina som med jämna mellanrum försetts med en känska med en krok längst ut och däremellan ett korkflöte som höll upp agnet från botten)

I sin historiebekrivning över Bohuslän skrev A.E.Holmberg att ”på Åstol fanns 1845 28 hushåll med 134 invånare, vilka drevo storfiske med 6 sjöbåtar och voro kända som de ordentligaste bland Tjörns fiskare” Dessa sjöbåtar som åstolborna nu skaffat sig var rejäla däckade båtar och med dem vågade de sig allt längre ut från kusten till platser med bättre fångster. De sträckte ut sina resor till Jutska revet och uppefter norska kusten.

Storsjöfisket som det kallades började omkring mars månad och höll på hela sommaren fram emot september. Varje resa var de ute 3 till 6 veckor. Fiskeplatserna sökte de upp med hjälp av me i land och när de inte kunde se land längre fick de med hjälp av kompass och lod leta sig fram till fiskebankarna.

• 

• 

Ålesundsfisket

Under fisket vid Norge hörde de ibland talas om att det längre norrut vid söndmöres kuster bedrevs ett givande torskfiske där norrmännen låg och fiskade i små öppna båtar.

På våren 1861 seglade två bankskutor iväg uppefter norska kusten för att pröva fisket på Storeggen. Fångsten blev god och de gick iland i Ålesund och försökte sälja fisken där, vilket gick bra. Efterfrågan på fisk var stor eftersom norrmännen själva fiskade dåligt från sina öppna båtar med handsnöre och garn.

Följande år var det 13 svenska bankfiskefartyg som begav sig till Storeggen och året därpå 22. Några som verkligen satsade på detta fiske var bröderna Olof och Anders Bengtsson på Klädesholmen. 1862 lät Anders bygga den största båten hittills på 38 läster som han gav namnet Storeggen. De var i huvudsak fiskare från Klädesholmen med omnejd och från fiskelägena runt Sotenäs som fiskade på Storeggen. Så småningom började norrmännen själva köpa större båtar och för att lära sig konsten anställde de svenskar som läromästare, och 1866 undervisade 95 bohusläningar på norska kölar. Fisket på Storeggen höll på fram till mitten av 1880-talet då det inte längre var lönsamt att göra så långa resor med allt mindre betalt för fångsten.

Storsjöfisket för Åstolfiskare

Storbackefisket var alltså det viktigaste fisket vid den här tiden även för Åstolborna, och 1859 fanns här 1 större och 6 mindre fartyg med tillsammans 53 mans besättning. Det sammanlagda fångstvärdet det året uppgick till 13.200 riksdaler.

1867-08-16 kan man läsa i Handelstidningen om båtar som kommit hem med fångst. Från Åstol räknas följande båtar upp: Sjöfogeln, Försten, Maria, Islander och Skräppa

1873 var det 6 båtar från Åstol som deltog i bankfisket enligt Hushållningssällskapets redogörelse

Båtar från Åstol som deltagit i Ålesundsfisket

• MTD 21 James Dickson  Skeppare Gustav Gullbrandsson. Fanns på Åstol 1870 men ej 1880
• MTD 114 Blända Skeppare Elias Bengtsson. Fanns på Åstol 1881 men ej 1890
• MTD 111 Brilliant  Skeppare Andreas Wikström. Fanns på Åstol 1882-1897
• MTD 107 Oscar Dickson (”Jänta”) Skeppare Anders Johansson. Fanns på Åstol 1883-1898

Frans Karlsson berättar om sväriggare:

 På James Dickson var Gustav Gullbrandsson skeppare och även Andreas Wikström var med. ”Tollebyn” (morfar till Magda Kjellberg) var fiskeskeppare d.v.s. känneman. Han hade troligtvis varit på Ålesundsfiske tidigare. Karl Abrahamsson var med som kock. Ombord hade de två stora lillebåtar. När de gav sig iväg var de klädda med speciella Ålesundsmössor och bunntröja med bälte. Det berättas att när de en gång var på hemväg ville kocken göra pannkakor. Det blåste mycket och de låg på kryssen hem. Men ändå tog de tid på sig att vända och lägga sig att länsa medan kocken lagade färdigt.

Nordkap var från Tjörnekalv och Kjellbergs far Eljas hade ludd. Det sägs att båten var så stor att 12 par kunde dansa runt kring masten i skansen. En gång var de borta i 3 veckor och hade ej kommit iland i Ålesund någon gång så de andra började tro att det hänt något och de hade kommit bort. Då var det några som gick till en spåkärring som kunde spå i kaffe. Det svar hon gav dem var att ”Nordkap kutter gott”

Det berättas om en man från Smögen som hette Johan Samuelsson. Han skrev en gång på ett kort ”Kristus mitt liv är, Döden min vinning”

I Ålesund bar det ofta iväg till krogen. En gång var det en man som ramla i vattnet och drunknade efter ett krogbesök. Då gick denne Johan till krogen och ropade ”i är mördare”

Otto Wikström berättar om sväriggare:

Farfarn (Olaus Wikström född 1805) var med James Dickson och fiska. Bröderna JohansKålle, Johans Anders och Erik var med. Sedan köpte farfarn Blenda som fiskade med backor i Nordsjön och Ålesund. De hade Blenda och Brillanten samtidigt, pappa på Blenda och farfar på Brillianten.. Farfar var på Ålesundsfisket i 16 år. Brillianten var en sväriggare byggd i Hakenäset. På Fursten var August Kristensson, PersBernhard och SelmasLars. Eljas och KalleHansas bror Anders hade ludd i Nordkap. Nordstjernan var på 44 fot och byggd på Orust. NorskensBernhard var med och hade del ett par år tillsammans med pappa. Bernhard sålde sin ludd till HermansPetter, Hagberg, August Kristensson och StorLarsJohan. August Kristenssons pojkar Johan och Karl var med. Den såldes 1905.

Hur backefisket gick till skall vi låta en som själv varit med berätta om, Karl Hansson född 1851 på Åstol. 1886 var han skeppare på Telegrafen.

Intervjun gjordes 1933 av S. Rydén från Västsvensk Fornminnesarkivet.

”Man var vid storbackefisket 8 man i laget och en kock. Alla utom kocken hade 6-8 hundre, hundret var 180 famn långt och hade 60 krok. 10 känsor på vart hundre saknade flå för att man skulle få rocka och hällefisk. Någon enstaka kockepojk kunde ha ett hundre men för det mesta hade han någon krona i månaden av var man ombord. Backorna drogos från lilleåten. I den var vi vanligtvis fyra man medan storbåten låg för ankar. Endast när vädret var hårt kunde det hända att man drog backor från storebåten. När man drog backerna och fick syn på en krok på vilken en fisk fastnat, stampade den som drog med klacken för att meddela att det var fångst. Till en början agnade man med makrill som köpts i Norge. Maten hade man med sig i en tina, vars lock var kullrigt och kunde användas som tallrik. Man medförde bröd, smör och potatis hemifrån. Kaffe, socker, ved m.m. köptes av laget gemensamt. Kocken hade dock detta senare fritt. Var och en hade sin kasse i vilken potatisen lades i och sänktes ned i kokkärlet. Saknade man dylika kassar brukade var och en märka sina potatisar med ett snitt för att kunna känna igen dem när de lades upp gemensamt på ett tråg. Man satt vanligtvis akterut och åt, varvid skenkniven ofta var det enda ätbesticket. Vidare koktes fisk och lades upp på ett lerfat. Alla utom kocken hade del i båten och fick därför full lott. Man brukade taga vars ett par långor hem till koket och kockepojken gav man också ett par som man tyckte. I senare tid brukade man ge prästen 10 fullmåliga långor, d.v.s. en långa som stod 6 kvarter. Den tid då man sålde torsken på Klädesholmen skulle den levereras utan huvud. Huvudena brukade man ta hem till någon fattig Köparen bestod alltid brännvin för att få ett gott pris. Blev någon sjuk fick han leja för sig, den lejde fick då dela lott med den sjuke. Den första fisken man fick brukade man blåsa i mun, för att få god fiskelycka. Under det man drog eller satte backor fick ingen uträtta sitt behov. Blev det dimma brukade man slå på ett kokkärl med ett vedträ. Eldstaden var av sten, och där lågo under natten alltid ett par vedträ. Ofta räckte inte båten lott utan man fick lägga till lie var.”

Rydén intervjuade vid samma tid två andra åstolfiskare: Patrik Larsson född 1877 och Bernhard Persson född 1863.

De beskriver fisket på i stort sett samma sätt som Karl, men Bernhard berättar att det var tre famn mellan varje krok och att de kunde ha med sig 4-5 hundre koljebackor för att skaffa agn till storebackorna. Ofta hade man också ett hundre som kallades lallan. Inkomsten av den på detta hundre fångde fisken skulle täcka de gemensamma inköpen av kaffe, ved m.m. Patrik berättar också att alla utom kocken och den som stod till rors var med och ägnade, varvid en karva och de andra satte på agnet. När man satte backorna skedde detta i en viss ordning allt efter som man låg i kojerna, så att man var sin dag ”hade kollan”, hade sina backer närmast kollan sist i länken. Länkens motsatta ända kallades huvudtunna och de var närmast båten när man hade satt. Vidare säger han att båten hade två lotter och kockepojken halv lott. Som uppmuntring brukade han dock ha 15 krokar första året, ett antal som ökades undan för undan, så att en duktig kock kunde förutom sin halva lott ha ett hundre. Det var vanligtvis pojkar som voro kockar ombord för att samtidigt lära sig fisket. Kockens krokar kallades för halvlotten eller danken och danken hade sin plats en 10 tråg från kolla. Fisken som blev på den märktes med ett snitt i överkäken. Fisken man fick på lallan märktes i stjärten. Några enstaka lag brukade agna ett hundre som hjälp till någon fattig änka och kallades änkehjälpen. Vidare skulle prästen ha en långa av var och en i laget. Båtens lotter gick till båtens underhåll och ibland även till avbetalning på köpesumman. Det var vanligtvis skepparen som hade hand om dessa avbetalningar. Innan förtjänsten byttes drar man av för gemensamma utgifter för ved, kaffe m.m. ty ofta räckte inte den inkomst lallan givit till att täcka dessa utgifter. Bernhard berättade också att levern från fisken brukade man lägga i ett par tunnor och efter hemkomsten kokades tran av denna. Tranet delades lika till alla. Senare då man sålde levern till trankokeriet i Skärhamn delades förtjänsten på samma sätt.

1886 gjordes en stor inventering bland fiskar-befolkningen i hela Bohuslän där man räknade både båtar och redskap. Här följer ett utdrag för Åstol

Svägiggare på Åstol 1886

• 1889 fanns 10 båtar på storsjöfiske. Sålde för 33.244:-
• 1895 fanns 6 storsjöbåtar. Sålde för 16.550:-
• 1900 fanns 6 storsjöbåtar. Sålde för 27.040:-
• 1910 fanns 8 båtar på storsjöfiske. Sålde för 32.385:-

Fiskeplatser

Upptagsplatser för sväriggare

Min farfar Per berättade för mig 1979 att han minns 6 ställen som användes för vinterupptag av sväriggare.

• Ve brunn (N om Eol Wikströms) stod Albatross
• På Gråben (udden nedanför Isak Wikströms) stod Neptun

• Där spruthuset är stod Fursten
• På Hala stod först Brillianten och sedan Nordstjernan

• Öster om Arturs stod Albert Ehrensvärd
• Väster om Arturs stod Bröderna

En gång när de skulle sjösätta Albert Ehrensvärd tappade de taget och båten for iväg rakt in i Eljas brygga

Bryggorna på Åstol 1931

Båtar som legat vid de olika bryggorna i början av seklet

Samtal med SkepparJohan 21/11 1987

• Vid Klemmens brygga låg först Idun och sedan Clary
• Vid KålleHansas brygga och vid JohansKålles brygga låg ingen båt i min tid
• Vid Kålle Bengtsas brygga låg före min tid en båt som kallades ”Stövarn”. Sedan Klara, Neptun (hade två båtar med samma namn), Axel, Vendula
• Lars Jakobssons brygga hade pappa köpt och där låg Albert Ehrensvärd, Norden, Bris I, Bris II och Belona
• Vid Wikströms brygga låg Nordstjernan. Sedan gick de över till fraktfart och då hyrdes bryggan ut till bl.a. Blixt.
• Vid Avantis brygga låg tidigare Svea (Svea och Albatross var de sista som fiskade utan motor)
• Vid Eljas Bengtsas brygga låg troligtvis Blenda först och senare kuttern Diadem och sedan Orion.
• Tyrs brygga låg före Tyr Lejonet, Gamle Brill och Nye Brill.
• Vid Junos brygga låg tidigare Palmen.
• Vid Marjas brygga låg tidigare StorLars med sin båt. Där var ganska grunt så där låg ingen större båt i min tid.
• Drotts och Frejs bryggor var nybyggda
• Vid Olaus Anderssons plan låg ingen  fiskebåt.
• Dalias brygga hade först tillhört Olaus Andersson innan han byggde sin plan.
• Teklas brygga låg i Stora Viga

Per-Aste Persson 31 maj 2020